Torsdag.
Regn skulle komma även denna dag och dra förbi fram på eftermiddagen. Men det var försenat och Matte satsade på en motionsrunda med hundarna med regnet hängande i luften.
En stor lastbil med släp fullastad med grus/sand fyllde vägen där den for fram och tillbaka och grusade inför den varslade asfalteringen. Matte lyckades slinka undan från vägen på sidovägar med hundarna och behövde inte rasa ner i några djupa diken. Hundarna har problem vid toalettbesöken! De tre Lapska vill absolut komma in i högt gräs så långt bort från vägen som möjligt! Vilket är hart när omöjligt med djupt avhyvlade vägkanter och total avsaknad av gräs. De drar över på andra sidan diket och med stramt koppel slår de sig ner på enstaka utvalda platser. Matte ser inte fram emot ishalka på dessa branta vägslänter. Men alla är inte så diskreta som Lapsktrion. Många hundar anser nu att det är för brant och otillgängligt att gå på toa avsides och med lösspringande hundar har ägarna noll koll på var korvarna hamnar när hundarna dröjer sig efter. Det gäller alltså att se upp var man sätter ner fötterna....
Nåväl, när hundarna fått sin tid för nosande och toabesök var det motion som var avsikten med promenaden i mycket raskt tempo. "Gå dig smal" lyder rubrikerna på löpsedlarna och faktum är att det lär vara lika effektivt att gå mycket fort som att jogga. Powerwalk som intervallträning skall vara bra motion och det passar Matte alldeles utmärkt som gemensam motionsform för sig och hundarna. Pausintervallerna uppstår vid möten med bilar och anda hundägare, samt enstaka tillåtna nosochpinkarevirstopp. Däremellan går Matte sig svettig med stora kliv och ökad puls.
Hundarna får gå i trav som vid cykelmotion och även de får effektiv intervallträning i det kuperade området. Modji är kastrerad och håller sig smal, Násti är en äldre dam med bra muskulatur och god kondition och Aili bygger upp en god muskulatur. Mattes byxor halkar av och hon fick köpa nya ett nummer mindre, vilket kostade men också smakade! Gott! Det gäller att passa på, rätt som det är säger kanske någon ny led upp sig. Matte gläds åt att kunna älga på med sin Lapsktrio. Försöker leva i nuet.
Hela eftermiddagen regnade det sedan och upphörde inte förrän när Husse kom hem. Han tog med hundarna på en kortare promenad runt kvarteret och Bullen och Bullhussen befann sig på vägen. Men Bullhussen tycks börja förstå att hans hund inte uppskattas av alla som passerar och hölls kort och tätt intill sin ägare. Násti och Modji vet nu att denna hund bara är ouppfostrad och inte farlig, men Aili har ännu inte låtit sig övertygas, efter att ha blivit rädd när den första gången blockerade vägen för Lapskflocken. Om den breda Bulldoggen tycker Aili inte. Men är inte rädd.
En fråga dyker upp med jämna mellanrum. Varför tror valpspekulanter att just Lapsk Vallhund skulle vara idealhunden för barnfamiljen som bara har tid att gå en kort rastning före och efter jobbet dagligen. Samt för att ta med när familjen plockar svamp och bär i helgen. En syssla man endast ägnar sig åt under en kortare tid på hösten. Samt följer med på en fjällvandring en vecka om året. Vad skall en arbetshund avlad för att kunna jobba självständigt och lösa problem göra resten av dygnet? Övriga årstider? Övriga 51 veckor på året? När skall den få använda sin självständighet och problemlösningsförmåga? Nödvändiga egenskaper för en renvallare. Varför vill man köpa en hund med egenskaper man egentligen inte vill ha? Skällandet blir problem och jaktlusten/vallningsdriften likaså. Samtliga neravlade egenskaper som är nödvändiga för en renskötare. Är det faktiskt bara utseendet man fastnat för, när det kommer till kritan?
Varför säljer man en lättskallad ras avlad för att ha stor motor och arbetslust samt självständighet och problemlösningsförmåga till oerfarna valpspekulanter som bara vill ha en robust hund som promenadsällskap i skog och mark? Till oerfarna valpköpare som efterfrågar "AVKNAPPEN" och inte är ett dugg intresserade av påknappen?!
Varför är det ofta nya hem med mer tid att aktivera hunden och allmän hundvana som efterfrågas, när felköpet är ett faktum? Varför tror man att en arbetande hundras som Lapsk Vallhund är en lämplig sällskapshund, utan andra behov än frisk luft och lite lagom motion i långsamt tempo och inget mer? Alla hundar behöver mental stumulans! En hund avlad för att jobba med renvallning mer än en ras avlad för att vara sällskapshund.
Måtte Lapsk Vallhund förbli en ras som både kan och vill jobba med både knoppen och kroppen och som får uppgifter tillsammans med sin förare, för att slippa skapa egna jobb och straffa ut sig till omplacering och avlivning.