Tisdag.
Matte tänkte ta en långpromenad med hundarna i området efter frukosten. Började traska på den nylagda vägbeläggningen med sina vanliga promenadskor, dyra med bra och stötdämpade sulor. Kommen bara ett par hundra meter bort till brevlådorna kändes promenaden allt annat än njutningsfull för Matte. De stora och vassa stenarna stack upp och kändes i fotsulorna genom skosulorna. Vissa stenar gjorde riktigt ont och varje steg var knöligt och obehagligt. Lite som att gå barfota bitvis. Om det nu kändes så på en ömfotad Matte - hur kändes det då i trampdynorna på hundarna?!
Nåväl, Matte är en envis typ och behövde promenera med hundarna i raskare tempo än vad som funkar i kuperad skog. Så vad göra? Matte traskade vidare med hundarna, men valde till slut att gena tillbaka på en obehandlad stickväg. Ljuvligt var att gå på gammal grusväg! Men tillbaka hem leder endast denna nybehandlade väg och det gjorde lika ont under fötterna på hemvägen.
Hur länge tar det innan allt grovt och vasst kross är nerkört i underlaget? Undrar Matte. Blir det bara nerkört i mitten av biltrafiken och så får alla fotgängare hålla till vid kanterna i lite löst och vasst kross? Just nu är vägarna fina för bilister som vill köra fort. Men användarovänliga för fotgängare och cyklister. I ett fritidshusområde. Vilket känns avigt. Bilisters önskemål går före fotgängares. Ergo - kliv inte ur bilen!
På kvällen tränade tre Lapska tikar och två Lapska hanar i en fordonshall och laddade upp inför lagtävlingen för räddningshundar som startar i Lidköping på fredag kväll. Den pågår sedan hela lördagen. Med ett antal stationer med olika uppgifter för räddningsutbildade hundar. Det finns inget krav på att de skall vara certade tjänstehundar och träningsgruppen ställer upp med två lag med förstärkning utifrån av två Lapska killar. Mattes hund Mánnu och Modjis kurskompis Nemo. Totalt kommer fem lag att deltaga, med fyra ekipage i varje lag. Av dessa fem lag från hela landet består två lag av sju Lapska Vallhundar förstärkta med en Springer Spaniel från träningsgruppen.
Av totalt anmälda 20 hundar är alltså 7 hundar Lapska Vallhundar! Förhoppningsvis bra reklam för rasen - oavsett placeringar! Inte någon ras har under någon tidigare lagtävling dominerat så påtagligt och Lapsk Vallhund är en mycket liten ras! Násti är med tillsammans med dotter och tre söner.
På kvällens träning hade gruppen besök av en person intresserad av både rasen och räddningsträningen. Van vid hundar och räddningstjänst. Intresset svalnade inte vartefter kvällen gick. En valpsäljares dröm! Tänk om alla gick så grundligt till väga innan de valde ras, linjer och uppfödare! Nej, Aili planeras inte få valpar. Hon har just fyllt två år och är rätt valpig själv.... Men hon har en halv moster i Kållered som skall på friarresa i österled inom kort. Annons på förstasidan!
Alla hundarna skötte sig bra på kvällens träning, trots att det inte blev fullt så enkelt som det var planerat inför tävlingen. Stora frisök med två figgar att söka rätt på i den stora hallen med vittringar som far fritt under det mycket höga taket. Lokalen är en svårighet i sig. Alla fordon och containrar att gömma sig en annan.
Kvällen avslutades med lite mat och repetition av orienteringskunskaperna på macken. Rikets nät och koordinater. Kompassens användning. Man kan inte endast förlita sig på en GPS! Batterier kan lägga av till exempel och satelitkontakt försvinna under stora och täta träd. Det är mycket man skall kunna som hundförare.
Tack alla för en givande kväll!