Man kanske frågar sig varför Husse och Matte delar med sig av sitt Lapskliv i både vardag och träning. Lägger ut bilder från träningar både här och i Lapsk Vallhundgruppen på Facebook. Det finns en tanke bakom.
När Matte tog över Gázzi för att ge den nio månader gamla "slynglan"/"fjorrtisen" den sysselsättning och de fasta ramar hon behövde, var situationen annorlunda mot nu. Utanför renskötseln fanns det en enda person att få information ifrån, när det gällde utbildning och träning av en Lapsk Vallhund. Vad var det för ras egentligen? Matte var van vid Dvärgpudel, Husky och två Husky/Schäferkorsningar. Den ena certad räddningshund. Denna enda person som körde bruks med en Lapsk var van vid Schäfer. "Det är INTE samma sak!" Informationen till Matte var tydlig. Att uppfostra, utbilda och träna en Lapsk Vallhund för vardagsliv och för arbete, var något helt annat än att göra detsamma med en Schäfer! Mycket mer av en utmaning! Det gällde att hitta "rätt knappar att trycka på", det gällde att ha fantasi och det gällde att tänka annorlunda. Vilket Matte mycket snabbt blev varse. Att utbilda Mattes Husky/Schäfer till räddningshund var långt ifrån samma utmaning som att utbilda Gázzi till räddningshund! Men Matte lärde sig oändligt mycket mer under utbildningen och träningen av Gázzi. Användbart framöver med fortsatt räddninghundutbildning och träning av Gázzis dotter, dotterdotter och dotterdotterdotter.
När rasen Lapsk Vallhund blir allt mer populär och glädjande nog används allt mer inom olika hundsporter, blir det allt fler som är intresserade av att lära sig mer om utbildning och träning av Lapska Vallhundar. En härlig utveckling! Allt fler upptäcker rasen och faller pladask för utseendet och den sunda framtoningen. Man köper ras på utseendet och inte för att den förhoppningsvis har goda arbetsegenskaper, lämpliga för ett flertal olika hundaktiviteter. Man vill ha en hund för att gå i skogen med i helgen. Man kanske helt saknar erfarenhet av hundägande. Man fick en för krävande hund och man står hanfallen inför den sjövilda valpen som inte alls är som grannens Cockervalp.
Husse och Matte delar gärna med sig av sina erfarenheter av att leva med Lapska Vallhundar under drygt tjugo år. I både utbildning och träning som räddningshundar och i vardagen hemma. En vardag som är som för flertalet andra. Aktivare perioder och dagar blandas med mindre aktiva perioder och dagar. Livet består av så mycket annat än att vara aktiv med hundarna. Även för pensionärer! Vissa dagar finns det varken tid eller ork till annat än att se till att de mår bra. Det blir inte långpromenader varje dag. Det tränas inte och aktiveras varje dag. Det är inte latjolajbans varje dag. Det "drabbar" även denna Lapskflock. Modji och Aili har också tråkigt ibland. De lämnas också ensamma hemma ibland och Matte har också dåligt samvete kontra hundarna. Det är som för de flesta andra.
Men en gång i veckan tränar träningsgruppen räddningssök på olika platser, med olika upplägg. Räddningssök kan man träna bara för att det är så roligt! Det måste inte vara en kurs för ett certifikat och hopp om skarpa uppdrag. Man kan tävla i räddningssök. Man kan träna bara för att det är så kul och utmanande. Det höjer ribban för både hundar och förare. Man klarar för det mesta mer än man tror! Den här sortens träning kräver fantasi och kreativitet och man får tänka till för att få variation. Lapska Vallhundar fungerar bäst om de får variation i sin träning! Att röra sig i olika bråtiga miljöer både inom- och utomhus kräver god balans hos både hundar och förare. God balans ger hundarna gott självförtroende! Inspiration till varierad räddningssökträning hämtas från verkligheten, genom de skarpa uppdrag Husse och Matte utfört med hundarna. Samt från realistiska övningar under årens lopp.
Har man en kaxig tonåring, en "slyngel" eller en "fjortis" hemma och känner förtvivlan växa, när det inte räcker att gå längre och längre promenader för att trötta ut hunden, måste man börja tänka i andra banor. Ju mer man går desto bättre kondition får hunden och det är inte vettigt att, som någon gjorde, gå tre timmar varje dag i skogen för att få den unga hanen att hålla sig lugn inomhus. Eller för att få puberts-Lapsken att lyssna helt allmänt. Garanterat orkar hunden gå längre än vad hundägaren orkar, innan den blir trött. Husse och Matte blir då och då kontaktade av rådsökande Lapskägare och att berätta om de egna hundarnas liv i både enahanda vardag och träning, är ett sätt att dela med sig av hur livet med två Lapska tikar kan se ut. Husse och Matte vill gärna inspirera till rolig träning på ett sätt som passar många Lapska Vallhundar! Beskriven både i text och bild. Men även förmedla att familjens egna hundar inte aktiveras dagligen, utan lever normala hundliv med varierande vardagar.
Ibland tränas de lite rally och lite nosework hemma och det letas godis ute på tomten och ibland händer det ingenting en hel dag. Som under torsdagen då regnet strilade ner konstant. En promenad fick bli dagens höjdpunkt. Ibland tränas det räddningssök en gång i veckan bara. Ibland tillkommer heldagsträningar och miniläger. En årlig lagtävling är en målbild i träningen. Planeringen inför barmarksäsongen är i full gång!
Klicka för större bild.