Lördag.
Tanken var att hundarna skulle lämnas hemma ett par timmar när Husse och Matte for till torpet. En snabbvända. Städning efter snickaren, som tagit upp ett hål i väggen mellan sovrummet och vardagsrummet och satt in ett litet fönster. För transport av värme framför allt. När den nyköpta gamla och mycket lilla järnkaminen kommer på plats i vår. Förmodligen en sådan som stått i stugan en gång. Med kokplatta uppepå. Elen skulle också stängas av nu när alla planerade jobb på husen är klara.
Matte tempade Modji. Inga tecken på närstående födsel. Men just som Matte skulle lämna huset kom Modji och var flåsig. Det troliga var att hon bäddat intensivare en vanligt, men inga risker fick tas. Matte stannade hemma med Modji och Husse tog med sig Násti och for iväg.
Modji är en hund som alltid bäddar mycket. Överallt och hur som helst. Närsomhelst i löpcyklerna. Hon gillar helt enkelt att bädda. Nu visade det sig vara just så. Hon bäddade intensivt och magen är stor och hon blev flåsig. Så fort Husse och Násti stängt ytterdörren slog Modji sig till ro och var inte det minsta flåsig längre. Färdigbäddat.
Ute hade det börjat regna, så Matte och Modji höll sig inne i brasvärmen under förmiddagen. Vid torpet regnade det också och Násti valde att ligga kvar i bilen medan Husse dammsög det lilla skräp som fanns kvar. Snickaren hade sopat otroligt noga efter sig. Kapat överblivet läktvirke kördes hem för att eldas i kaminen hemma. Bra att tända med.
Eftermiddagen tillbringade familjen tillsammans ute på tomten med lite olika sysslor. Matte tog en promenad runt kvarteret med hundarna. På kvällen var hela familjen bjuden på middag hos "sommargrannen" på berget. Slut på säsongen och höststädning och eldning. Hundarna slog sig till ro i hallen. Modji ville mycket hellre ligga under matbordet, vilket hon inte fick. Plats för benen på middagsätarna gick före.