NYÅRSAFTON - onsdag.
Lapskfamiljen tog en tur till Infra City i Upplands Väsby. Husse hade hittat en manick som man sätter på kaminen och som funkar som en fläkt startad av värmen. Den kör alltså ut varmluften i rummet i stället för att all värme först stiger upp i taket. Matte tänkte passa på att titta in på Hööks samtidigt. Men denna dag var flertalet butiker stängda! Några högst tillfälliga försäljningsställen för fyrverkerier kunde ses längs vägen. Men på Bauhaus fanns det fullt med folk som kunde handla, likaså på ICA. De primära behoven kunde alltstå tillfredsställas en Nyårsafton. Husse och Matte åt Thaibuffé till lunch på det enda öppna matstället.
Under resans gång diskuterades varför de hundägare som inte har hundar som är säkra med andra hundar, använder munkorg? För att vara säkra på att deras hundar inte orsakar skador på andra. När Matte vandrade på västra Irland kunde hon inte se en enda kopplad hund. Däremot flera med munkorg! Strövande lösa bland andra hundar i byar och på gårdar. De kunde inte använda tänderna mot vare sig får eller andra hundar. Den övervägande delen av hundarna var Border Collie eller BC-mixar. De fick vara fria med övriga hundar och inga olyckor kunde ske. I räddningsutbildningen fick hundarna lära sig att ha munkorg i förebyggande syfte, vid transport av många hundar i trånga utrymmen.
Nu menar inte Husse och Matte smala strutar som stänger igen munnen på hundarna! Sådana som används av en del vid kloklippning och annan hantering med hundar som inte är säkra. Men av informationen på förpackningen används de tydligen för att förhindra att hundarna reagerar på långvarig ensamhet och biter sönder inredningen.... Nej, Husse och Matte menar munkorgar som är som gallerkorgar runt munnen. Lätta, luftiga och inte hindrande vid flåsande med öppen mun. Men de hindrar bett.
Om ägarna till Argschäfern kunde ha godheten att sätta på sin starka och förfärligt arga hund en munkorg på promenaderna, skulle livet i den lilla stugan i skogen med de tre Lapska kännas väsentligt mycket säkrare! Om ägarna till alla andra hundar som vill tugga på sina artfränder också satte på sina jyckar munkorgar, skulle livet för många hundägare bli mycket säkrare. I synnerhet de som med stor svårighet kan hålla fast sina hundar till vardags och i synnerhet nu när det är halt ute!
Är det inte humanare mot hunden att sätta på den en munkorg och låta den vistas ihop med andra hundar, än att leva sitt liv separerad från en annan hund i famijen som den inte är förtjust i?
Hunden med munkorg är inte den som är farligast. Det är den som ingen har, men som skulle behöva den i preventivt syfte.
Familjens Lapska fick som avslutning på dagen springa fritt i snön på Hakungekrossen. Husse och Matte rörde sig lite kors och tvärs för att hålla hundarna i rörelse. Ett nytt område var bortsprängt och högst uppe på bergskanten stod en stor borrmaskin. Ruggig arbetsplats! Men inte för den som är van så klart. Nedanför låg en stor del av bergssidan förvandlad till stora stenblock och intill en stor krossmaskin. Gradvis smulas det stora Hakungeberget ner till grus.
Familjen tillbringade kvällen hemma framför brasa och TV. Kring tolvslaget brakade diverse fyrverkerier loss i närområdet, men inte från någon tomt inom synhåll. Tidigare på dagen lät det som en hemvärnsövning bortöver skogen. Det smällde rätt ordentligt runt huset i olika riktningar och ljudet studsade mellan bergknallarna. Násti har god hörsel, men rörde inte en fena. Modji reste sig och tittade nyfiket ut mot vägen. Aili gjorde henne sällskap. Spetsade nyfikna öron. Men Modji tröttnade och slog sig till ro bredvid Násti och Aili anslöt sig till flocken. Två Lapska låg ointresserat utsträckta under resten av smällandet och snart sänkte även Aili huvudet och slutade vara nyfiken. Husse och Matte avstod från att gå fram till fönstret för att titta. Visande att de inte hörde ett endaste dugg av vad som pågick utomhus. Satt kvar lite extra för att demonstrera komplett dövhet inför hundarna vad smällande anbelangade.
Sedan gick alla och knöt sig och det var åter tyst i skogen. Hundarna somnade gott med en gång.