Nástisonen Epic (Átjájuoksa Ádja) har som tidigare nämnts godkänts på olika test för att utbildas till assistanshund / diabeteshund. En utbildning godkänd av SKK. Utbildningen tar olika lång tid beroende på hundens och förarens grundkunskaper. I och med att Epic nu godkänts för att utbildas, får han ett officielt tjänstetecken / "skynke-väst" att bära som tecken på detta. Utbildningen avslutas med ett prov. Han utbildas i sin hemmiljö med stöd av en instruktör och får därmed följa med till skolor och andra lokaler där hundar normalt inte får vistas. Hans uppgift skall vara att larma när hans förare (ägare) får blodsockerfall med risk för att hamna i koma. Ett blodsockerfall gör att personen kan bli omtöcknad och få svårt att fatta korrekta beslut. Det är viktigt att då uppmärksamma personen på att åtgärda detta. I händelse av att detta inte lyckas skall hunden larma andra människor. Epic skall alltså vara uppmärksam på när hans matte får blodsockerfall och på något sätt tala om det för henne. Han har redan visat att han märker när något är galet. Föraren väljer själv sätt att larma, vilket hunden skall lära sig. Skulle han misslyckas med att få kontakt med henne skall han lära sig att hämta hjälp. Hunden märker på olika sätt om någon får blodsockerfall. Bland annat genom lukten. Men även genom att kroppsspråket blir annorlunda. Hunden märker detta även på natten när den diabetessjuke sover.
Här finns en länk till ett TV-inslag om en diabeteshund: http://www.tv4play.se/program/efter-tio?video_id=2067389
Lycka till med utbildningen Epic och hans matte!
Tisdag.
Matte tog en långpromenad med lösa hundar vid sjön och i skogen. Dagar som dessa gör att det känns svårt att förstå hur det skulle vara att leva utan hund. Vacker natur. Visst. Vackert väder. Trevligt. Men något väsentligt skulle saknas. Matte och en kompis var på kortsemester i fjällen i Norge för en del år sedan. Att gå utan hund var otänkbart, varför anläggningens egen Golden lånades för en tur. Det kändes liksom meningslöst för de båda inbitna mattarna att vandra utan att ha en hund med sig. Matte vandrade/klättrade sedan uppför Besseggen och mötte i det brantaste partiet en lös hund med sin ägare. Aningen ovanlig tur att ha med hunden på, men koppel hade liksom inte funkat på detta mycket speciella ställe. 400 meter ner på ena sidan, till vänster och 300 meter ner på den andra, till höger. Olika färg på vattnet. En knivskarp egg är det. Samt brant. Jotunheimen i bakgrunden.
Eftermiddagen fick hundarna tillbringa hemma, när Matte tog en tur söderut för att ordna några saker. Men hem kom Matte med klövar fyllda med fett, för hundarna till mellanmål i solen på gräsmattan. Husse tog en hundpromenad även han, när han kom från jobbet.
Modji hade lite svårt att hitta en bra liggställning framför brasan på kvällen. Magen var i vägen.