Mera regn föll på fredagen. Hela dagen regnade det faktiskt. Med korta uppehåll, som Matte utnyttjade till att gå ut med hundarna. På tomten och längs vägen på en kortare promenad. Traktorn var igång igen och fort gick det, men utan dammoln.
Matte går som en kratta. Framåt förvisso, men inte så himla fort och inte så långt. Absolut inte på ett sådant sätt som känns tillfredsställande som hundpromenader. Haltande och sakta är inte vad som är optimalt för att hålla hundarna igång. Visst, Husse kan gå med dem. Men Matte vill ju själv komma ut på hundpromenader!
Kanske finns en lösning innan Matte blir en reservdelsmänniska. Blocket! Matte ägnade regnvädret åt Blocketspaning. Hittade en liten elmoppe med tre hjul. Fjolårets modell och ett demoex till reducerat pris. Som kan säljas igen när Matte inte behöver den längre. Den kan även komma till nytta när Matte är nyopererad. Man får väl försöka göra det bästa av situationen. Matte hör illa och går illa, men är rätt nöjd ändå. Det finns ju hjälpmedel och Matte är en rätt envis typ. På gott och ont som med allt.
Vartefter avtog regnet under sena eftermiddagen och när Husse kom hem var det uppehållsväder, om än med hotande regnmoln. I Norrtälje skulle det vara vårmarknad i hamnen och dit gick färden med Aili för miljöträning, utan stöd av de vuxna hundarna. Marknad med tivoli!
Att dyka upp med Aili på marknad i en småstad, innebar omedelbart stopp och frågor om hunden som så gärna ville hälsa på alla, men inte fick kasta sig över dem. Men som gärna fick bli hälsad på av den som så ville. Initiativet fick bara inte ligga hos Aili. Frågor om rasen dök upp var femte meter och Aili fick kanonbra träning. Att sitta och vänta på att till slut bli hälsad på var inte lätt, men det gick. Färgen tilltalade många. Men man skall inte välja hund på färg. Någon enstaka kände till rasen, men hade inte sett någon mörkbrun hund. Så småningom hade Aili traskat förbi alla stånd och även en hel del hundar. Då blev det nyttiga kontaktövningar och Matte hade tuben med skinkpastej till hands för avledande manövrar. Aili skötte sig jättebra! Den stora, långhåriga och lätt mullrande Mastiff som vistades lös vid ett stånd, fick Aili att titta förundrat men inte skrämd. Ägaren var tvungen att ideligen kommendera hunden att bli kvar och vara tyst. Det kändes som att det hade varit bekvämare att ha hunden bunden när man skall försöka kränga varor på en marknad. Hunden höll nog många kunder på respektfullt avstånd. Aili funkade bättre som publikmagnet!
En man med likadan elmoppe som Matte just beställt var hundägare och hade en del tips att dela med sig av. Han bjöd Aili på en träningsåktur! Aili förstod inte vitsen med att sitta mellan hans fötter och kravlade sig upp i knät på mannen. Bättre överblick så, men lite svårt att styra. Han körde med Aili i sitt knä och Matte gick bredvid hållande i kopplet. Mellan marknadsstånden. Det borde ha fotats, men glömdes bort tyvärr.
Längst bort hade tivolit dragits igång. Aili tittade förundrat på alla snurrande hjul och blinkande lampor. Karusellerna snurrade även de och Aili vittrade i luften och såg glad ut när hon upptäckte barnen på karusellen. Precis så som hennes mormors mor Gázzi reagerade på julmarknaden, vid samma ålder ungefär. Ville åka med! När Aili kom till den attraktion där vrålande barn skickades upp högt längs en vägg på en gunga av något slag, stannade hon upp. Tittade på de vrålande barnen och sedan intensivt på Matte. Undrande. "Skall det vara så här? Mår ungarna bra? Skall vi ingripa?" Typ. Höga ljud överallt, tilltagande stoj och liv och buller och höga ljudnivåer. Mycket folk och många hundar. Ailis första tivolibesök föreföll vara till belåtenhet. Hon uppträdde lika balanserat som mor sin. Kanonträning och ytterligare ett litet valptest i raden av andra, som eftervart visar vem Aili är. Inga problem. Aili är en intensiv tjej som gillar att vara med där det händer saker och ibland ser till att det händer saker när det blir lite långtråkigt hemma. En tjej som passar väl in i sin flock! Vilken tur. Matte har ju ingen möjlighet att kontakta uppfödaren för råd när valpen blir en odåga i tonåren.....
Promenaden gick vidare upp på stan. Matte behövde nya promenadskor och här är avstånden små i den gamla trästaden kring ån och Norrtäljeviken. Roslagens huvudstad. Men butiken stängde tidigare, som så många andra visade det sig. Marknadsafton var det ju. Djuraffären hade öppet och där tränades Aili i stabilitet med mängder av frestelser runt om på mycket nära håll. Aili fick sitta lös mitt på golvet på "stanna kvar" när Matte gick runt och plockade i hyllorna. Som belöning fick hon godis från Mattes ficka. Hon var jätteduktig! Satt så fint och väntade. Med hem kom diverse nytt mjukgodis för belöning på kursen och varsitt stort märgben för förtäring när vädret vänt och hundarna kan ligga på en upptorkad gräsmatta och gotta sig. Matte möttes med stor entusiasm när hon kom hem med godispåsen till de två väntande hundarna!