Lördag.
Våren har brett ut sig och björkarna står härligt limegröna, liljekonvaljerna är i knopp i skogsbacken snett över vägen. Matte har fullt upp i trädgården och gårdspumpen var generös med vatten till behövande. Det utlovade regnet sades bli rikligt häromdagen, men totalt föll endast sex millimeter, som inte trängde ner långt nog för nyplanterade träd och buskar. Hundarna slappade under förmiddagen, när Matte jobbade i trädgården med att bära vatten.
Efter en paus mitt på dagen ägnade sig Matte åt sina båda hundar. Dubbelkammen kom fram och en del underull släppte på Modji. Aili stod i kö och kammades bara för att hon bad om det! Inte ett hårstrå släppte. Modji fick massage och stretchades och såg ut att njuta av ompysslandet. Därefter blev det lite fysträning med hopp upp på stora stenen framför huset. Nu lyckades Modji direkt komma upp på stenen med ett hopp! Hela vägen upp på en gång! Ett stooort framsteg! Film finns på FB/Lapsk Vallhund.
Matte körde sedan batteritrimmer lite här och där på de platser där gräset dragit iväg och vuxit mer än på andra ställen. Platser där en gräsklippare inte kommer åt. Lite senare på eftermiddagen fick båda hundarna ett godissök på gräsmattan, som vallats av till hälften nu för att öka sökytan. Tidigare begränsade Matte ytan till en tredjedel för Modjis skull och normalt söker de över hela ytan. Begränsningen nu gjordes på grund av den nyspridda hönsgödseln kring bärbuskarna och där skulle inte hundarna leta godis. Ailis taktik var att springa fort fram och tillbaka och kors och tvärs för att hitta minibitarna av godis i gräset. Modjis taktik var att i långsamt tempo noga nosa sig framåt i slalom över gräsytan. Frågan är vem som hittade flest godbitar.
När hundarna var uppvärmda tog Matte med dem upp i skogen på en promenad. Tanken var att ta sig upp på berget och sedan läsa av Modjis ork och lust. Terrängen är mycket kuperad och stigen går brant nerför och uppför på några ställen, över långsträckta bergåsar. Inga höjder att tala om alls, men brant är det i ett par meters höjdskillnad. Just som Matte och hundarna kom upp på högplatån ovanför Lapskreviret stelnade Aili till och stirrade framöver och nerför berget. Som en fågelhund blev hon stående och Matte såg något vitt skymta till långt borta. ? Aili började tokskälla! Modji hängde på utan att veta vad hon skällde på. Modji tittade på Matte och frågade vad som hände. Då såg Matte det vita skympta förbi igen och det vita hade svarta prickar! En Dalmatiner sprang lös i skogen! Snart dök en ägare upp och kopplade hunden. Men Aili gick det inte att få tyst på. Hon kände igen hunden, som brukar gå lös på vägen, långt ifrån sin ägare, förbi Lapskreviret. Trots trafik. Inte förrän ekipaget passerat på behörigt avstånd lugnade Aili ner sig. Positivt var att nu hade Lapskduon ett intressant doftspår att bakspåra vidare upp och ner på stigen genom skogen!
Aili tog täten och Modji var sugen på skogspromenad och att det var kuperat bekymrade henne inte alls! Hon traskade på som förr längs "Mopperundan"! Namngiven av Husse och Matte på grund av en gammal mopperam lutad mot en ensam liten tall på en bergknalle, en kvart från Lapskreviret. Denna runda har tidigare tagit en halvtimme med hundarna, men nu tog den ytterligare en kvart. Beroende dels på att Modji angav tempot, traskade lugnt och travade inte och på att sista biten kom att gå tillbaka över berget och ner till det egna reviret, i stället för ut på vägen. En liten omväg på mjukt underlag. Skonsammare för lederna än hård asfalt och lite mer muskelstärkande.
En fin skogspromenad - men med en sorgkant i form av många torra granar angripna av granbarkborrar! Mycket värre än för bara ett par år sedan! Myren var helt uttorkad! Skogstjärnen likaså! Överallt där stövlar brukar behövas på sanka partier längs stigen kunde man gå helt torrskodd. Det var inte ens fuktigt! Inte en droppe vatten någonstans där djuren brukar kunna dricka så här års.
Matte hann med en vända till med trimmern när batteriet laddat upp sig under promenaden och Modji var alls inte trött efter skogspromenaden. Den första långa på mycket lång tid. Medan Matte jobbade vidare skrotade Modji runt lite här och där innan floocken gjorde kväll och inväntade Husse, som varit på gardenparty hela dagen. Matte avstod för hundarnas skull. Det hade blivit för många timmar i ensamhet.