Tisdag.
Först var det sagt att det skulle börja snöa klockan åtta på morgonen. Det ändrades till klockan elva. För att sedan ändras till klockan tre.
Matte skyndade sig ut för att få undan alla de påskfjädrar hon pyntat med i häcken vid grinden. Matte lät dörren till uterummet stå öppen så att hundarna fick välja var de ville vara. Aili borrade ner nosen i bädden i den stora pilkorgen och Dima hängde med ut. För att snabbt vända och göra Aili sällksap där det inte blåste. Hårda vindar och träden runt om svajade rejält. Måtte inte de tre granar, som skall fällas inom kort på granntomten, falla ner på Mattes tillbyggda sovrum.... Vinden låg på från det hållet. En stendöd och grå gran angripen av barkborrar omgiven av två stora granar. Lite läskigt var det att se dem luta mot det egna huset i byarna.
Husse hade skyndat sig iväg till tippen på morgonen. För att hinna innan snön började falla. Söder om stan vräkte snön ner. Många andra hade tänkt som Husse, efter en helg med goväder och trädgårdsrensande och det drog ut på tiden. Husse hann dock hem i tid och Matte fick undan allt löst och nu var det bara att invänta mängder med snö; enligt olika väderappar och väderrapportering i Radio Stockholm.
Lagom till eftermiddagsfikat började det snöa lite försiktigt. Det tilltog snabbt. För att sluta lika snabbt. Husse och Matte var helt inställda på mängder med snö och det skulle säkert börja snöa på nytt. Det gjorde det inte. Snömolnen drog förbi och snöade på andra ställen. I det egna reviret hamnade bara någon centimeter blöt snö på marken och det gjorde ju inget. Blåste gjorde det och kallt var det och ingen hund ville gå ut. Bara på en snabbkissning efter middagen men sedan ville de in igen med en gång.
Matte eldade i braskaminen och allt var förberett för ett strömavbrott på grund av fallande träd.
Nu på onsdagmorgonen kan Matte inte se några fallna träd nära stugan och strömmen försvann inte. Inte ännu. Träd har fallit annorstädes.