Måndag.
Matte rastade hundarna i skogen i fortsatt regnväder.
Därefter satte Matte spaden i händerna och släppte den inte förrän på kvällen. Bortsett från ett tandläkarbesök nere i byn.
Huset hade en pool ända inpå trappen och det uppskattade Aili väldigt mycket! Matte inte lika mycket.... Násti och Modji uppskattade vare sig poolen eller det fortsatta skvättandet från ovan.
Matte ville bara en enda sak. Få bort allt vatten från den grop som alla plintar stod i och som förhoppningsvis skall omvandlas till ett nytt sovrum. Så Matte började gräva. Ett spadtag i sänder, från där dräneringsröret slutade i en minimal stenkista framför ytterdörren och trappen till glasverandan. Ingenting hände. Matte hade grävt en meter framåt och djupt och inget hände. Dräneringsröret i gropen låg inte platt mot underlaget. Det låg i en båge. Matte ställde sig på röret och tryckte ner det och då uppstod ett visst flöde. Så där stod Matte i regnet. På ett dränieringsrör i en gop, hållande sig i en gjuten plint. Hon fick sällskap av Aili som upptäckte att vattnet rörde sig och föreföll totalt omedveten om att hon rörde sig mellan torr mark och relativt djupt vatten. Aili skrotade runt och nosade och krafsade i vattnet där det tycktes intressant. Oavsett vatten eller grus. Ett blötdjur.
Men där kunde ju inte Matte bli stående. Det gällde att gräva vidare och Aili deltog intresserat, då varje spadtag förde upp nya intressanta dofter med mängderna lera och vatten. Násti drog sig tillbaka till korgen på verandan och fick snart sällskap av dottern Modji. Regnet upphörde, men det var vått, vått och lerigt öerallt så det tyckte Matte var bra. Aili blev skitig om fötterna, men då hon gick lika mycket i vattnet i gropen med grus blev hon ren mellan varven. 35 mm regn hade fallit det senaste dygnet. På väg till och från tandläkaren såg Matte nysådda fält stå under vatten och diken fyllda till brädden. Även annorstädes hade vattnet svårt för att rinna undan i den tidigare torra marken.
Husse kom hem med färdig mat och den inmundigades utomhus. Som en gåva behagade solen visa sig just då! Arbetet fortsatte på två fronter i solsken resten av kvällen. Matte grävde sig vidare ut mot bäcken för att få ett dräneringsdike och Husse ordnade med att få ner dräneringsröret plant , då det inte var en särskilt hållbar lösning att ha en människa stående på den båge som bildats genom att skarva olika typer av dränering. Matte väntade för varje spadtag på att få höra ett efterlängtat "SLURP!" när vattnet skulle försvinna ur gropen som genom ett trollslag! Ner i någon form av hålighet i underjorden. Aili gladdes åt att ha två olika platser att inspektera kontinuerligt. Hon ömsom vadade i vattnet runt Husse och ömsom stoppade hon nosen i Mattes dike. Hon ambullerade mellan lera och vatten hela tiden. Husse var bara våt och Matte var bara skitig.
Hundarna var inte prio ett denna dag. Solen sjönk bakom skogen, knotten vaknade till liv och Husse var klar med sitt för tillfället. Så han tog med hundarna på en skogspromenad i en skog som krävde höga stövelskaft bitvis. Även här hade regnandet satt sina mycket tydliga spår! Matte grävde vidare.
Strax innan Husse och hundarna kom tillbaka kom "slurpet"! Men inte för att något underjordiskt hål slukat vattenmängderna i gropen. Utan för att Matte grävt sig ända fram genom slänten till bäcken. Strax ovanför vattenytan forsade nu vattnet ut och ner i den framrusande bäcken. För att få ut vattnet måste Matte hjälpa det på traven med spaden. En mycket irriterande liten puckel av berg i botten på diket stoppade flödet till viss del. En klar förbättring dock! Ytterligare arbeten måste till innan Husse och Matte kunde göra kväll i skymningen och nu låg alla tre hundarna ihopklämda i korgen på glasverandan. De hade gjort kväll långt tidigare. Även "Inspektorskan".
Den leriga spaden satt mer eller mindre fastvuxen i Mattes leriga händer. En lång dag tillsammans var äntligen slut med uppnått mål. Gropen med plintar och kross var tömd på vatten.