Fredag.
Matte sov som medvetslös hela natten och hade inte vaknat av något anmärkningsvärt. Med ett dövöra är Matte icke hörande, när hon sover på sitt hörande öra. En helt vanlig morgon efter en natt med god sömn, utan några andra hjälpmedel att sova än mörkläggningsgardiner och ett fönster på glänt. Samt naturlig trötthet efter en aktiv dag. En vanlig natt och en vanlig morgon. Inga konstiga ljud hade lyckats väcka Matte, som upplevde att hundarna sovit gott.
Hundarna vaknade med Matte vid halv sju, vilket var lite senare än vanligt och alla tre smög sig ut i köket för att inte väcka Husse, som gärna sover länge. Matte fixade en mugg kaffe och gjorde i ordning hundmaten och Aili och Dima lekte lite i vardagsrummet som vanligt. Allt var som vanligt. Hundarna fick sin mat serverad och då såg Matte att Dima bara hade tre ben!? Han stod och åt på tre ben med höger baktass hängande som livlös högt uppdragen. ??? Kvällen innan hade han gått som vanligt och hundarna hade lekt på tomten efter mycket stillhet en regning dag och en kväll med kattvaktande. Det blev en hel del springande och hoppande över bäcken i full fart!
Dima fick äta färdigt och sedan gjorde Matte en grundlig undersökning av killen stående. Böj och sträckprov till en början och framåt gick bra att dra bakbenet men bakåt stramade benet. När Matte sedan kände igenom bakstället hittade hon ingenting som förklarade varför Dima inte ville stödja på benet. Nästa steg var att känna igenom Dima liggande och rätt som det var reagerade Dima kraftigt genom att morra och slå nosen mot Mattes hand, som för att ta bort den. Något smärtade våldsamt kring höft och knä någonstans. Den lokala klinik som Matte har besökt sedan många år hade just öppnat klockan åtta och Matte hade turen att komma fram direkt på telefon. Några tider fanns givetvis inte men Matte och Dima var välkomna halv tolv!
Dima hade ont men rörde sig i princip helt normalt och i god fart på bara tre ben. Springa gick bra! Som om han inte gjorde annat alltid. Förlust av ett ben är alltså inte förödande för en hund tydligen. Dima haltade inte ens när han fick fart och flöt fram på sina tre ben! En tålig hund och en överlevare. Katten Selma väntade på besök och flocken for iväg för att se till henne och hålla henne sällskap medan Sverige inledde matchen mot Japan och radion stod på i bilen såväl som i Selmas kök. Dima fick ligga kvar i bilen och vila och Aili fick följa med in till Selma.
Efter en timmes kattumgänge och två noll till Sverige for flocken vidare till veterinären. Dima gick på tre ben och vid undersökningen var han spänd som en fiolsträng och hade rejält ont! För att han skulle kunna undersökas måste han sederas. Dima slocknade snabbt och sov djupt när Matte skickades ut och Dima röntgades. Röntgenundersökningen visade att Dima har prima höfter! Ingen artros och klart godkänt som höftledsröntgenresultat. Bra att veta! Röntgen visade inte några som helst avvikelser i högerbenet, men undersökningen av benet i avslappnat tillstånd visade att problematiken var något kring knäleden. En möjlig korsbandsskada, men det var svårt att avgöra var. Dima ordinerades inflammationsdämpande och smärtstillande medicin och koppel vid utomhusvistelse. Ut till bilen gick Dima med ansatser att sätta ner sitt högra ben. Han stödde till och från på högertassen!
Dima var fortsatt lite groggy under eftermiddagen efter sederingen. Aptiten var lite så där men han åt. Varefter dagen gick så gick Dima allt mer normalt, när Matte rastade honom - eller lös inomhus. På kvällspromenaden gick Dima helt normalt!
Nu på lördagmorgonen rör sig Dima helt normalt och stödjer fullt ut på sitt högra ben! Han och Aili ville leka som vanligt i vardagsrummet men fick inte för Matte. Dima ville stå på bakbenen och kela med Husse när han satt vid sin dator, men fick inte stå på bakbenen för vare sig Husse eller Matte. Dima har uppenbarligen inte alls ont i sitt bakben längre. Han har fått en tablett på fredagen och skall ha en tablett om dagen i fem dagar.
Mattes teori är att något hamnat i fel läge i Dimas ben kring knät. Inget kunde ses på röntgen, men när benet drogs ut vid höftledsröntgen lossades lederna och hamnade i rätt läge igen kanske. Något upphakat lossnade - vad det nu kan ha varit. Dima mår bra och går normalt och han och Aili kommer vara förbannade på Matte som kommer hindra dem från att springa som galningar och leka med varandra på gräsmattan!
Dima springer som en kapplöpningshund med bakbenen framför frambenen och det går hissnande fort när han springer! Ibland går han omkull och rullar runt och med allt regnande är gräset halt att springa på. Att han skadat sig är inte så konstigt. Att han ena morgonen är blockhalt och nästa går som vanligt känns däremot lite konstigt men väldigt skönt! Måtte det bara bestå. Bara vara en sträckning.
Om Dima skadat sig vid kvällsleken på torsdagen eller morgonleken på fredagen är omöjligt att veta.