Onsdag.
Dagen förlöpte i ett lojt tempo. Matte kände sig lite avslagen efter för få timmars sömn och en känslomässigt stark upplevelse på tisdagkvällen. Det var starkt att söka en förmodad avliden person för att i bästa fall kunna ge en familj ett avslut och sedan återfinna personen vid liv och strax därefter få vara med om en återförening. Sådant berör.
På kvällen tränade familjen i bergtäkten, som med mycket stora ytor och mängder med grushögar av olika varianter erbjuder en mycket bra möjlighet till träning. Här blåser det dessutom nästan alltid, men med högst varierande vindar som slår mellan bergväggarna och de gigantiska grushögarna och ändrar riktning lite hur som helst.
Tränade denna kväll gjorde familjens tre Lapska tikar, två Lapska hanar och en Lapsk tikvalp samt en Springertik. Två certade räddningshundar och en certad patrullhund. En bra standard i gruppen tycker Husse. Som dessutom gillar att träna med hundar som tar för sig av stora ytor och kan jobba självständigt! Alla hundar som gått räddningskurs under åren gör inte det. Här har den Lapska Vallhunden en klar fördel, avlad som den är för att jobba självständigt långt ut från föraren! En egenskap som dessvärre inte alla köpare av Lapsk Vallhund förstår att uppskatta, utan ser som ett problem. Okunniga om vilka rasegenskaper en bra Lapsk bör besitta. Besvikna hundägare som väjer omplacering när verkligheten uppdagas. På kvällens två övningar var denna förmåga att jobba självständigt långt ut från föraren en absolut nödvändighet!
Uppgift ett gick ut på att Husse gick och gömde sig bakom en liten grushög i medvind 100-150 meter bort från startpunkten där bilarna stod. Hundarna fördes i koppel längs en gata mellan alla grushögar och vid sidan av Husses gömställe. De flesta hundarna fick aningar av vittring redan vid starten. Några till och med redan när de togs ut ur bilarna, trots medvinden! Detta på grund av vindarna som slog rätt som det var. Det var dock för det mesta endast indikationer och hundarna markerade inte, men visade intresse. Mycket bra träning för att läsa sin hund korrekt! Finns det vittring i området eller inte? Förhållandena skiftade inte bara mellan ekipagen, utan även under tiden varje hund jobbade på vittringen. Inte förrän hunden mycket tydligt visade att den hade lokaliserat vittringskällan kopplades den loss. Skulle man koppla loss hunden för fritt sök på för lite vittring och för svag indikation, riskerar man att få en hund som belönas för yvigt sökande efter vittringar. I stället för ett koncentrerat sökande efter en vittringskälla.
Med tre hundar i tre generationer och med olika erfarenheter och mängd rutin, samt vindförhållanden, fick Matte uppleva tre olika sätt att lösa uppgiften. Násti fick vittringen från Husse direkt när hon togs ur bilen. Hon visade att hon visste i vilken riktning han fanns, men inte förrän hon stannade upp och vinklade mot vittringskällan med drag ut i kopplet släpptes hon lös. Varpå hon i full fart stack iväg mot rätt grushög och fick sin belöning. När det var Ailis tur slog vinden inte lika mycket och medvinden var i stort sett konstant. Varför Aili behövde komma ett stycke förbi legan för att exakt kunna fastställa var vittringskällan var belägen. För Modjis del blev det något mitt emellan.
Uppgift två innebar att hundarna skulle skickas på ett stort frisök i motvind mot figuranten Husse, som sträckt ut sig i nederkanten av en stor grushög 150-200 meter bort, med många grus- och stenhögar mellan startpunkten och vittringskällan. Först ut var Modji som direkt efter start vinklade nitto grader vänster och började käka harpluttar.... Ridå. En skarp tillrättavisning och en omstart blev följden. Varpå Modji gjorde som Matte ville och drog iväg långt bort på egen tass! Ända bort till bergväggen där vittringen slog emot och även ett stycke upp! Så ville Matte inte ha det, utan styrde upp Modji genom att själv gå i rask takt ut i området av säkerhetsskäl, när Modji även slog mot den andra kanten upp mot skogen. Vindstruten från vittringskällan upplevdes som oerhört bred vid startpunkten av Modji! För vid för Mattes sinnesfrid. Modji styrdes bort från ytterkanterna utom synhåll för Matte. När vindstruten blev aningen snävare bromsade Matte upp och lät Modji gå ut enligt sitt eget tyckande och hon löste uppgiften bra.
Aili skickades från en starpunkt på gott avstånd från platsen som lockade Modji till en avstickare, liksom övriga hundar för övrigt. Nu när Modji visat hur man kunde vara självständig lite onödigt tydligt. Aili gick ut fint och Matte blev kvar. Vid en stor toppig hög mitt i sökområdet vek Aili tillbaka när hon tappade vittringen bakom högen. Två gånger gjorde hon likadant och tog sig i stället högst upp på toppen av högen och skallmarkerade därifrån bort mot vittringskällan/legan kanske 100 meter bort. Inte helt fel trots allt. Men på för långt avstånd när det gick att komma närmare. Aili var inte nöjd, dock lite osäker på hur hon skulle jobba vidare, varför Matte gick ut i området för att backa upp Aili i beslutet att gå ner från sin högt belägna utsiktsplats och jobba vidare mot vittringskällan. Aili svarade upp på stödet och drog ner och jobbade vidare i den allt trängre vittringsstruten fram till Husse och godisbelöningen. Snygg skallmarkering omgående!
För Nástis del modifierades övningen så att Husse flyttade närmare strartpunkten, då Násti redan sprungit en hel del på sin första uppgift. Rivstarter och fullt ös sliter på en åldrad kropp trots allt.
Lilltjejen (Nástibarnbarnet) i gruppen visar gott gry och släppt på rastning i väntan på sin uppgift (kortare avstånd och enklare vindförhållanden) var hon snabb och drog iväg sökande efter vittringen på eget initiativ, innan hon kopplats och startats. Inte så bra, men resultatet blev bra! Figgen fyndades! Risken är att ett okontrollerat springande resulterar i att hunden förr eller senare snubblar över vittringen/vittringskällan och belönas för ett felagtigt beteende. Då den i stället skall läras och belönas för att aktivt söka vittringen genom koncentration på uppgiften. Men hon visar att arbetslusten finns där, självständigheten, initiativförmågan och figurantintresset. Mycket hund i en ännu liten och ung hund! En trevlig liten tjej.
Tack allihop för denna kväll!