Onsdag.
Lapskfamiljen åkte iväg norröver. I norra Uppland finns ett flertal olika Vallonbruk väl värda att besöka. Ett stopp gjordes hos en Lapphundägare för en fika. Lapskgänget fick följa med på en promenad förbi hästhagen, där en Fjordhäst var nyfiken och Aili var nyfiken tillbaka. Hästar har hon sett förr.Som litet knytt och i nutid. Ryttare passerar tomten ibland. Men den här hästan fick hon möta betydligt närmare. Vägen ledde bort till ett stort hägn med Bisonoxar! Nu syntes de inte från grinden, men lukten fanns där! Vilket Modji var den enda som tydligt visade. En viss fundersamhet kunde anas. Något helt okänt fanns någonstans i närheten.
På väg vidare åkte familjen längs hägnet och långt borta kunde djuren ses, vilande i solen. Ett teleobjektiv hade behövts för foton. Skyltar visade att man arrangerade Bisonsafari.
Familjen kom hem i tid för att ge hundarna mat, ta en fika och byta kläder och en timme senare ge sig iväg till träningen.
Kvällens träning skedde under stadshuset på Lidingö. Här fanns utöver ett garage för personalen, mängder med olika rum innehållande olika saker! En fantastisk träningsmiljö! Modji fick fyra figuranter utplacerade och Matte visste inte var de låg gömda. Två låg i ett rum med stora soptunnor för sopsortering. Tomma tunnor med ingrodda dofter. Bra störning. Figuranterna var gömda bakom alla tunnorna mot väggen, ett stycke ifrån varandra. En figurant var gömd i ett trapphus bakom stora skärmar och en satt på en toalett i ett våtutrymme. Dörren till utrymmet var öppen, men till toan var det stängt. Modji hittade de tre första utan problem och skallmarkerade dem bra. Men från den som satt instängd på toan kom ingen vittring alls! Vid första passagen i korridoren tittade Modji bara in som hastigast i våtutrymmet, något fick henne att stanna upp och gå in trots allt och jobbade sedan vidare då hon inte fick vittring av något intressant där inne. Matte vände tillbaka när området var genomsökt och skickade in Modji i våtutrymmet. Inget intresse alls. Då hade figgen gläntat på dörren en centimeter och Modji stod där utanför och såg undrande ut. "Varför stannar vi här?" Ingen vittring. Inte förrän dörren öppnats mer ordentligt, slog vittringen från figuranten ut i våtutrymmet. Hur kunde det bli så svårt? En frånluftsventil i taket var avslagen. Så lite vi vet om vad som blir lätt och vad som blir svårt för hundarna!
Násti fick samma upplägg med samma legor. Även Násti bromsade upp i korridoren och slank in i våtutrymmet. Fick ingen vittring och jobbade vidare neråt korridoren. Inte förrän dörren öppnades på glänt slog vittringen ut och gjorde det möjligt för Násti att hitta figuranten där inne. Två rutinerade hundar visade att från denna toalett kom ingen vittring alls ut från den människa som fanns där inne. När dörren var igendragen. Ventilationssystem i byggnader är inte lätta att begripa sig på.
Aili fick söka sist. Nu fanns det människovittring överallt och gamla tomma legor skulle lära henne skillnaden på gammal och färsk vittring. Längst bort i området fick en för Aili ny bekantskap gömma sig inne på den tidigare använda toaletten. Med vidöppen dörr. Aili jobbade noga och helt tyst genom sökområdet. Kollade de gamla gömställena. När hon kom i korridoren bort mot våtutrymmet fick hon vittringen från sin figge precis runt hörnet. Precis så som Matte hoppats. Aili kilade in och hittade omedelbart figuranten som belönade med godis. Snyggt jobbat Aili! Duktig tjej.
Kvällen avslutades hemma hos träningskompisarna som bor på ön. Medan hamburgarna grillades roade sig Aili och kompisen Lapskkillen Kirou med lek och bus i trädgården. De var ett härligt par på samma nivå lekmässigt. Hon är 8½ månad och han är 1½ år. Fullt ös! Grabben var på hemmaplan och visade var man kunde dricka vatten. Temperaturen kröp snabbt neråt och maten intogs inomhus. Där fortsatte de leksugna med att jaga varandra över parkettgolvet! De smög på varandra och Aili som var på bortaplan blev bortkollrad av den som kände till utrymmena några gånger. Underhållningsfaktorn för hussar och mattar var stor! Ungdomarna fick härja bäst de ville och hemmahusse konstaterade att parketten nog skulle behöva en slipning efter kvällens besök. Varpå han kom på den brillianta idén att göra om alltihop med sandpapperstofflor på vildingarna!
Kvällen led snabbt i goda vänners lag i midsommartid. Det blev aldrig mörkt och inte alla hade semester. Dags att ta farväl och nog hade Aili väldigt gärna stannat kvar hos sin bästis! De har aldrig fått leka så här tidigare. Träning är träning och inte hopp och lek i sökområdet. En vardagkväll räcker normalt inte till både och, tidsmässigt.
Lapskfamiljen tackar så mycket för en fantastisk kväll! När klockan närmade sig midnatt färdades familjen norrut, mot den glödande solnedgångsfärgade himlen. Hemma visade termometern på fyar grader. Pelargonerna plockades in för natten.