Matte har tidigare tränat kongsök med både Aili och Dima. För några år sedan fick Aili fortsätta att leta microbitar av kong, efter att ha gjort ett godkänt doftprov med eukalyptus, tillsammans med mamma Modji. Aili har varit mycket duktig på detta och har hittat pyttesmå kongbitar gömda bland vedträn hemma i vardagsrummet och ute på tomten och på fordon. Både Aili och Modji fick leta minibitar av kong i blåbärsriset i sitt andra revir Torpet. Men - Matte hade slarvat vid inlärning av frysmarkering och vartefter slarvade Aili allt mer med frysmarkeringen. Hon hittade för det mesta kongbitarna mycket snabbt, frysmarkerade med nosen mycket nära kongbiten, vände sig om och skallmarkerade mot Matte. Som bad Aili "visa" och var nöjd med det. Vilket tydligen var helt galet. Fick hon veta av en som vet och som håller kurser och bedömer. Dima gjorde på samma sätt. Allt gick väldigt fort och rätt var det men ändå fel tydligen, när de inte höll frysmarkeringen på mycket nära håll.
Matte har imponerats av Ailis son Sumo, som visat hur det skall se ut. Han lägger nosen, som vore den försedd med dubbelhäftande tejp, på den exakta platsten där den pyttelilla kongbiten är gömd. Hur har han lärt sig detta? Matte frågade Sumomatte, som skickade några länkar till Youtube och en regnig måndag har Matte studerat inlärning av frysmarkering.
Första filmen gick ut på att leka med kongen. Logiskt och Matte tränade in en doft genom att applicera den på en tygtrasa och kampa med Aili och Modji. Det funkade bra, då de båda gillade att kampa med trasor och rep - inte med så mycket annat. Matte testade en snörförsedd kong och kastade iväg den. Aili apporterade snällt och överlämnade till Matte som ville leka kamplek. Det ville inte Aili. Absolut inte. Matte kastade iväg kongen åt Dima - som gärna sprang efter! Men som sedan ansåg kongen var någon form av hundtugg. Hämtandet av och kampandet med kongen som gemensam lek, var inget som lockade någon av hundarna. Kom det inte spontant så var det inte så mycket att bygga på kände Matte.
En annan video studerades och där byggde inlärandet på godis och kunde fungera inomhus, när regnet öste ner hela dagen. Matte tänkte att klicker skulle fungera bra och plockade fram ett litet lock, en halv liten kong, klicker och en burk med det torrfoder som hundarna får. Lite middag i förskott. Dima fick vänta i uterummet och Aili var taggad när träningen började. Träningen började med att Matte placerade en godisbit under locket när Aili tittade på och klickade för berörning av locket med nosen, samt belönade med godisregn samt godiset under locket. Mycket snart ville Aili använda tassarna för att skrapa fram godisbiten och det måste tränas bort och klickern fungerade bra här. Tassberöring och inget hände. Inget klick och inget godis. Aili fattade snabbt och blev tydligare och tydligare med nosen och Matte bytte lock mot halv liten kong. Först en godisbit under och sedan tomt. Bara godisregn med några kastade bitar runt kongen. Ingen godisbelöning ur Mattes hand!!! Den springande punkten. Godiset föll från ovan över den markerade kongbiten. Till slut placerade Aili nosen på kongen och inväntade "manna från himlen" = torra foderkulor regnade ner över Aili och kongen. Från första testet, med lock och godis under, till det att hon placerade nosen på kongen och höll den kvar där hade det inte tagit särskilt lång stund. Nu var det dags att sluta och byta hund.
Dima tränades på exakt samma sätt som Aili och han fattade galoppen lika snabbt. Även han försökte med tassarna, men slutade när det inte ledde någonstans. Även han insåg att Matte ville ha hans nos liggande kvar på kongen för att hon skulle låta maten regna ner över honom.
För övrigt fungerade Dima fint med klickern nu! När han flyttade in hade han aldrig upplevt en klicker och reagerade på det hårda ljudet. Matte bytte klicker och Dima stördes inte längre ut av ljudet. Men han var väldigt intresserad och klickern lades undan. Nu har det gått lång tid och Dima har mognat och klickerträning passar honom bra. En smart hund som fattar snabbt. Det gäller att göra rätt från början. Det gjorde inte Matte och lärde sina hundar att vända sig om för belöning när de fyndat. När de hittar en figurant får de belöningen av figuranten och inte av Matte. Varför intresset är hos figuranten! Precis som intresset måste finnas hos den hittade kongbiten och inte hos Matte.
Ibland fattar man trögt, men förhoppningsvis är Matte på rätt spår nu.