Tidigare väderprognoser nämnde sol i veckan! På tisdagen dök den upp när den gick ner över skogskanten, som en bländning i backspegeln över gärdena och en eld i fönstren på Ösby postgård. Det var allt. På onsdagen låg dimman så kompakt att allt flyg var inställt på Bromma flygplats. Sikten var här hemma endast 100-200 meter. Fukten och kylan med nattfrost och en ynka grad trängde in i kroppen. Men Matte och hundarna trotsade elementen och begav sig ut i det blöta grå på en timslång långpromenad.
Hemkomna igen hade Matte fått upp värmen och hundarna höll sig gärna utomhus i frihet ett tag med fritt val av aktiviteter. Lite lek och lite bengnagande. Matte möblerade om på lillstuteverandan för vinterförvaring av trädgårdsmöblerna. Vinterrustade lite allmänt. Gläds åt att kunna gå utan stelhet och smärta. Framför allt utan smärta! Tänker på det varje dag. Hade glömt hur det var. En identitet som någon annan - inte en som har konstant ont. Glad varje dag åt detta, i vetskap om att det nog inte kommer att bestå för evigt i en allt äldre kropp... Den dagen den sorgen.
En stund hann Matte och hundarna vara inne och elda och värma sig innan Husse kom hem och det var dags för avfärd till kvällens träning. Dimman låg lika kompakt över Ramirent i Veddesta och högt placerade lampor lyste som suddiga planeter där uppe, då byggnader och master försvunnit i det utsuddade mörkret. Råkallt var det och Matte lyckades gömma sig så att hon blev funnen sist flera gånger.
På kvällens träning deltog sex bruna Lapska Vallhundar som regelbundet tränar räddning och en av dem var på besök från Belgien! En del åker långt för ett par träningstillfällen! Området erbjuder stora frisök öve stora ytor och många möjligheter till kluriga legor. Att hitta två figuranter gömda i varsin hytt på två närstående arbetsfordon bland många och med alla rutor stängda är en minst sagt tuff utmaning. Men Nástisonen fixade detta!
Alla hundarna fick stora sök med tre eller fyra figuranter beroende på om man ville ha en "facitgubbe" eller ej. Alla hundarna skötte sig mycket bra och Matte missade en ytterkant av området, varför Modji inte fick chansen att ta vittringen från figgen uppe på en stege. All vittring blåste ut ur området längs en tältvägg. Förarfel som vanligt. Man ger inte hunden de rätta förutsättningarna för att kunna göra ett bra jobb och lösa uppgiften. Sorry Modji.... Förlåt figgen! Som måste stå där uppe och frysa alldeles för länge, på grund av Mattes miss.
Denna dimmiga och råkalla, nollgradiga kväll, samlades alltså fem Lapsk Vallhundägare så långt bort ifrån som Belgien, för att träna sina hundar på en industritomt. För att ha roligt tillsammans! TACK alla för bra träning och trevlig samvaro, som avslutades med en mycket sen måltid på MAX.
Så synd att detta sticker i ögonen och värker i några ömma tår lite här och var.