Husse och Matte träffar ganska många hundmänniskor och det pratas mycket hund. Både med kompisar och vid tillfälliga kontakter helt allmänt. Bakgrunden till gårdagens inlägg om hundsamlare finns att finna däri. Detta ord dök upp påtagligt många gånger den senaste tiden. Iakttagelser som gjorts på olika håll och reaktioner därpå. Inte alls utpekande en och samma person, utan mer en tendens där flera exempel nämnts.
Det som gjorde det anmärkningsvärt var att kommentarerna gällde helt olika personer som alla förändrat sin hundhållning påtagligt.
Måndag.
En dag med milt väder, lite sol och ingen vind. Mycket behagligt.
Knytten sov i sin valplåda och fick frukost av sin mamma när de flyttats ut i köket. Efter en hel del lek, som blir allt våldsammare, passade Matte på och tog upp trötta knytt på köksbänken och klippte klor igen. Knytten låg och småtuggade på Mattes tumme och fick hållas, då det fick dem att flytta fokus från tår till mun. Tummen i munnen eller en napp. En övergångshandling från lek till vila och lugnande. För både två och fyrbenta knytt.
När knytten sedan sov sött på fällen i köket, tog Matte med sig deras mor och mormor på en promenad vid sjön. Modji hade extra mycket spring i benen och föreföll må utmärkt! Násti mår också alldeles utmärkt nu. Matte passade på och körde lite fjärrdirigeringar upp och ner på bergknallarna och även i olika riktningar uppe på berget. Själv stående nedanför. Båda hundarna var på alerten och skötte sig jättebra. Terrängen är väldigt varierad här och ger en känsla av skärgård. Vilket det var under istiden! Många berg och däremellan kvarblivna sjöar.
På eftermiddagen var det knyttens tur att för första gången få lite frisk luft. Marken är kall och våt och Matte valde att bära runt ett knytt i taget under sin jacka. Lite vidare vyer från ovan. Små vindpustar träffade de nyfikna nosarna och alla fyra tittade sig intresserat omkring. Men mest användes nosarna för information. De fick smälta intrycken en stund och fick sedan komma ut på den stora, takförsedda, verandan till lillstugan. En och en för Mattes valpstudier.
Varje knytt placerades på samma plats, en bit in från trappen och sedan backade Matte, väntade och iakttog. Alla fyra gav sig genast iväg för att utforska den nya omgivningen. Här är det fullt av saker som förvaras under tak. Lätt rörigt, men bra för knyttstudier. Ännu är inte den stora trädgårdmöbeln intagen, så vissa fria ytor finns. I kombination med grill, eldkorg, parasollfot, gungstol, mindre bord och två stolar, samt en del trädgårdsredskap. En öppnad påse med jord prasslade kul under knyttfötter och den piggiga dörrmatten var spännande att gå på. Potatishackan smakade spännande och under gungstolen låg en intressant pressenning. Viktigast av allt var att alla var nyfikna och orädda. Alla gav sig ut på vandring direkt. Ingen blev osäker och ängslig och ingen blev sittande där den blev satt. Nyfikenhet är en viktig egenskap hos en hund, tycker både Husse och Matte. Oavsett vad man vill ge hunden för jobb framöver.