Äntligen har Mánnu fått sitt norska championat! Efter ett helt år. Oklara omständigheter har enligt NKK gjort att han inte kunnat få det förrän nu. Först nu har han rätt till championatet. Oavsett vad som tidigare angetts på olika ställen.
Men på onsdagen kom det från Norska Kennelklubben. Vilket gladde Husse och Matte som äger Mánnu. Samt även ägaren till den tik som Mánnu planeras para i vår. Nu återstår bara att hans titlar registreras hos SKK. Ett stort tack till den som ställt ut den fina killen.
På tisdagen hade Matte lite ärenden att uträtta och tog med hundarna på en kortare tur. Med ett besök hos G. för fika på hemvägen. Lapskgänget älskar att vara på den stora och inhägnade tomten! Denna gång älskade de det ännu mer än annars, för i rabatterna var hönsgödseln utspridd överallt. I skogskanten bakom fågelbordet hittade hundarna något intressant och de två mattarna kom inte åt att se vad. När alla drog sig inomhus för fika i köket, tyckte familjens Herdehund Alaska att Aili var lite väl påträngande. Hon föredrog att lämna köket och för att hon skulle få vara ifred stängdes dörren. Hundarna fick som vanligt smaka godsaker i hörnan vid spisen och det har Aili redan lärt sig! Denna dag bjöds de på småbitar av Boxholmsost! Det allra sista av biten i kylen. Lyx! Aili blev törstig och hittade den jättestora rostfria bunken unde köksbänken. Drack och tog sedan tag i kanten och välte ut resten på golvet......
Onsdag och träning.
På kvällen tränade sex Lapska Vallhundar i Näsbydalskolans kulvertar/källare. Omgivna av en hel hög med folk! Fyra barn deltog för omväxlings skull. Två modell mindre och två unga tonåringar. Kanonbra som figgar för hundarna! Närvarade gjorde även två personer nyfikna på rasen. Framför allt i arbete, då en av dem varit räddningshundförare tidigare.
Husse och Matte och övriga Lapskägare i träningsgruppen, medverkar gärna till att få fler att se Lapsk Vallhund som en hund att köra bruks med. Det är ju en arbetande hundras. Trist om den också går vägen till ren sällskapshund "i aktiva familjer som gärna går i skogen." Det är inte att jobba med hunden. Att låta hunden använda sin självständighet och problemlösningsförmåga. I stort sett alla hundar både kan och älskar att gå i skogen med sina ägare. Men alla varken kan eller vill köra sök och spår till exempel.
Både Násti och Modji gjorde bra ifrån sig med figuranter utplacerade lite här och där i sökområdet. Násti fick högt placerade figgar och är tillbaka på banan helt och hållet med bara ett öga. Full fart med andra ord. Modjis mammaledighet är slut och även hon tog sig an sökuppgiften med stor lust och effektivitet. För övrigt så åkte hon och Husse iväg sent i söndags kväll på ett akutsök i stadsmiljö. Den saknade personen återfanns vid liv strax innan de började jobba. Så bra!
Aili fick börja med att i koppel gå igenom hela området. Hon släpptes sedan lös i de mer rumslika utrymmena. Där fick hon rätt snart vittring och jobbade sig bort till det inre fläkt/maskinrummet. Längst bort i hörnet hittade hon en figurant, som blev jätteglad när han fick en valp klättrande över sig och bjöd Aili på skinkpastej ur tub.
För Aili var denna kväll första gången när hon satt uppbunden hela kvällen med de vuxna hundarna. Bra passivitetsträning! Hon skötte sig riktigt bra! Men hela kvällen alternerade hundförarna och tjänstgjorde som karantänsvakt. Aili och den nyblivne ettåringen kunde behöva en påminnelse då och då, om att man absolut måste vara tyst när man är uppbunden. En trappa upp kan föräldramöten äga rum och en förutsättning för att kunna träna här, är att skällande bara sker inne i det tillstängda sökområdet. Inte i trapphuset.
De tre Lapskkillarna skötte sig alla väldigt bra under sina respektive sök. Det är mycket roligt att få följa deras utveckling!
Tack alla för bra träning och en trevlig kväll! Som vanligt!