Sol och varmt och tomt uppe vid sjön! Stranden således ledig för hundsimskola! Matte tog på sig kortbyxor och sandaler och gick med hundarna till simskolan. Gázzi och Násti bands upp. Modji fick börja. Matte var försedd med klicker och tub med skinkpasta.
Modji fick vara kopplad och följde snällt med ut i vattnet. När hon släppte botten och började simma, klickade Matte och matade med skinkpasta. Samt sa:"simma". Det bar fram och tillbaka till stranden flera gånger, för att Modji skulle känna sig trygg i känslan att inte bottna längre. Matte busade med Modji i vattenbrynet, för att hon skulle få uppleva att det är roligt att plaska i vattnet. Precis som man gör med småbarn! Matte borde nog ha haft baddräkt egentligen! Särskilt när tuben föll ur handen och snabbt sjönk till botten... En bra bit ut från stranden och Matte doppade hela fronten i vattnet för att nå ner och ta upp tuben! Blött blev det! Wet T-shirt! Men kul var det! Modji simmade och simmade och fick efter en stund vara lös. Då sprang hon upp på berget och tappade fotfästet och rasaden ner längs den brant sluttande hällen. Där var det djupt! Modji blev inte skrämd som tur var, utan simmade in till stranden och fortsatte leka med Matte.
Gázzi och Násti fick två kortare simturer var. De har inget emot att simma, men gör det mest för att svalka av sig. Dessutom vill Matte ta Modjis första sommar tillvara och ge henne goda sommarminnen! Fokus på Modji alltså.
*
På kvällen skulle kursarna ha en extra träning/kurs som en generalrepetition inför lördagens delprov-1. Platsen var Hakungekrossen där man kan skjuta utan att störa någon. Det visade sig att det var fler som sköt i trakten under kvällen! Inskjutning av vapen inför jaktsäsongen kanske. Detta var ett bra tillfälle att skotträna Modji igen.
Matte visste var skytten skulle stå och höll sig på lämpligt avstånd därifrån. Det innebar drygt detsamma avstånd som skytten hade till den arbetande kurshunden, upp till minst det dubbla. Skytten var osynlig för alla hundar. Modji och Matte höll till i ett område för sig själva. Där fanns stora maskiner och grushögar och Modji fick springa lös. Hon klättrade på maskinerna och upp i grushögarna. Då och då small ett skott. Inget att bry sig om. Vid ett tillfälle satte sig Modji mitt på grusplanen vid bilarna för att titta på när en hund togs ut och fram till sökområdet. Modji ville absolut sitta kvar och titta på! Hon var lös och stannade kvar på första parkett. Hunden som skulle göra sitt sök är en av Modjis lekkompisar. Så gick skottet och nu var Modji nära. Lika nära som hundkompisen, men åt andra hållet från skytten. Det small rejält, men Modji rörde inte en fena. Hon vände sig inte ens om mot Matte, som stod en bit bakom. Hon var som uppslukad av att hålla koll på sin kompis! Jättebra!
*
Matte såg en gång skotträning av en skottberörd hund utföras på ett sådant sätt att det gav en dålig eftersmak. Hunden hölls av annan person än ägaren. Skytten placerades en bit framför hunden. Inom synhåll. Skotten avlossades när hunden var passiv. Efter ett tag fradgade hunden och visade tydliga tecken på ångest. Skjutandet upphörde inte. Då lämnade Matte m.fl. platsen. Orkade inte se mer. Hunden är fortfarande skottberörd/skotträdd.
*
Násti lånades ut till H. för ett sök. Husse tyckte att han kunde få känna på skillnaden mot att köra en Schäfer! H. var lätt tagen efter att ha försökt hänga med Násti i den tilltagande skymningen. Det enda han såg var en liten röd, guppande lampa! Den såg han inte heller stundtals! Inte utan en viss lättnad bytte han sedan till sin egen hund!
Husse säger: "att ha en Lapsk som räddningshund är som att köra Formula 1"! Tidigare hade han två Flattar!
Tillbaka