Tisdag och väderomslag. Molnigt och endast tre minusgrader hela dagen. Matte och hundarna gick "mopperundan" mitt på dagen. Den mycket finkorniga och sockerliknande snön gav Matte god motion, där hon halkade omkring utan att få något bra fäste med de grova sulorna. De flesta djurspåren var snöfyllda och syntes bara som fördjupningar, men en ensam räv hade nyss gått på stigen framför Matte och hundarna. Den har börjat revirpinka på en tall längs stigen upp på berget, strax ovanför huset. Först syntes det som ljusgula klumpar intill stammen och Matte kunde inte förstå vad det var. Frusen fågelskit? Inga avslöjande fotspår på den tilltrampade snön på stigen. Hundarna nosade intensivt! Den stränga kylan den senaste tiden har avslöjat vad som ligger bakom. Med frusna vattendrag kan räven dricka mindre och urinen är mörkare och synligare. Kylan har fått strålen och dropparna att frysa och de ligger som små gula klumpar och strängar på och i snön kring tallen. Nyfallen snö på stigen avslöjade dessutom tassavtrycken.
På kvällen tränade Lapskfamiljen åter i Näsbydalskolans underjordiska utrymmen. Båda Nástisönerna var med denna kväll. En rasmässigt inte särskilt varierad träningsgrupp, med fem Lapska Vallhundar och två Springrar. Två raser som har idelastorlek för räddningshundar. Smidiga och med förmåga att ta sig fram i trånga utrymmen. Inte för stora och inte för små. En förare visade stor arbetslust och uthållighet samt problemlösningsförmåga, när hon skickade ett sms om en bil som gått sönder, tågresa, fel tåg, nytt tåg och lite sen ankomst. Från Nacka till Täby! Många hade skickat ett meddelande om trasig bil och därför ingen träning.
Gázzi fick leta efter tre figuranter i hela kulvert och källarutrymmet. Hon var som vanligt på hugget och skällde både här och där till en början i ren och skär livsglädje. När hon fick den första vittringen stagade hon upp sig, tvärstannade och vände tillbaka. Näsan var påkopplad och hon hittade sin första figge längst in i ett rum bakom hyllplan ställda mot väggen i ett hörn. Sedan sprang hon ut och in ur källarutrymemmet för att kunna fastställa exakt var Husse befann sig. Han stod på en stege bakom dörren in från kulverten. Vittringen slog in i resten av källaren och ut i kulvertsystemet. när Matte stängde dörren till resten av källaren, blev det lättare för Gázzi att klura ut var figgen var gömd. Trots att hon fått jobba intensivt för att lösa problemet satte hon av i full fart ut i kulvertsystemet för att hitta den tredje figuranten. Inga problem. Hon har en förvånansvärt god kondition den gamla damen.
Násti fick tre figgar även hon och tog sig an uppgiften med stor energi. Matte låg gömd bakom en klädd julgran inpackad i papper. Längst in i ett mörkt förråd. Násti hittade Matte utan några svårigheter och måste hindras från att krascha den pyntade granen, i sin iver att nå fram till sin matte. Matte tråcklade sig fram så fort det lät sig göras! Nástis två övriga figuranter låg gömda i samma mörka utrymme, bakom väggen i kulverten och in mot råberget. De var gömda åt varsit håll från hålet i väggen sett. Inga problem där heller för Násti.
Även Modji fick ett sök med tre figuranter. En av dem låg på en kabelstege strax under taket i kulverten, strax utanför dörren in till källarutrymmena. Matte visste inte var figgarna var gömda, men hade en "facitgubbe" med sig. Modji visade rätt snart att figgen låg högt uppe och hon fokuserade allt mer på området kring dörröppningen. Men då och då drog hon iväg runt ett hörn ute i kulverten. Enligt Mattes erfarenhet tydde Modjis beteende på att en figurant låg på kablestegen. För att kunna belöna rätt, kollade Matte med Facit för att vara säker. När Modji till slut fäste mot legan, skallmarkerande rakt under, bad Matte figgen att berömma. De två övriga figgarna hittade Modji utan probmlem.
Limes lekövning denna kväll, skulle bestå av en likadan övning som brorsan Epic fick göra för några veckor sedan. Lime placerades i en skottkärra och skulle transporteras genom kulverten i skottkärran. Lime är inte van att åka skottkärra, men litade på sin husse och satt snällt kvar när han förstått att detta inte var förhandlingsbart. Lime gillade läget och kopplade omedelbart på näsan! Han visste vad som väntade och hade klart positiva förväntningar på åkturen. "Lite skit får man ta för att ha kul!" Rätt som det var lutade sig Lime ut ur kärran och vittrade intensivt åt höger. Mitt för den plats där figgen var gömd bakom diverse bråte längs vänsterväggen i kulverten. På denna plats finns ett ventilationsrör men en vinklad mynning ut mot korridoren. Där sprutar kalluft ut. Lime fick åka vidare och kärran vändes upp med Lime, för färd i motsatt riktning. Lime jobbade och jobbade med näsan och för att ge honom chansen att slutföra sin kurragömmalek och hitta den gömde lyftes han ur skottkärran och släpptes lös. Detta blev som en vindstig inomhus. Lime lokaliserade snart figgen och tog sig fram och fick sin belöning.
Därefter gömde sig Matte längst bort i kulverten, bakom gamla möbler uppe på en jordhög. Lime fick springa lös och hittade vittringen från Matte och tog sig fram och fick belöning. Det var inte helt lätt att komma intill, på hala och vickande skivor.
Epic skulle denna kväll få leta försvunna människor i mörker. Tre figgar gömde sig i olika mörka utrymmen och Epic visade klart och tydligt att han ville hitta de där som var gömda. Oavsett var de gömt sig. Epic flög in genom hålet till utrymmet bakom väggen och hittade sin första figge i mörkret där på berget. Det är många hundar som har mycket svårt för att gå över gränsen från ljus till mörker. De uppfattar mörkret som en ogenomtränglig vägg. Inte Epic. Vittringen från en människa var motivation nog för att få honom att kasta sig in i mörkret. Duktig kille! Epic fick springa fritt genom resten av kulverten och fick snart vittring från människor i det mörklagda källarutrymmet. Han stack iväg långt före sin matte med mycket stort driv och tvekade inte inför det mörka utrymmet. Där inne hittade han den första människan på golvet i duschen och den andra inne i fläktrummet. En kille som inte räds lite mörker och svårframkomlig miljö, men som åtta månader gammal har börjat se en del spöken här och där i vardagen. En pubertal yngling med andra ord!
Som belöning för att ha uppfört sig väl när de varit uppbundna och för att få en möjlighet att släppa på återhållen energi, släpptes de båda bröderna lösa tillsammans med syrran Modji. För att få ungdomarna att springa av sig, rörde sig deras förare ett varv runt kulverten. Modjis bröder har nått en bra killstorlek och börjar få lite kroppar, varför Modji nu var minstingen i gänget. Hon tacklades hårt av brorsorna och slank då och då ur deras grepp genom att plötsligt försvinna in genom ett hål i väggen! Snopna blev de killarna! Borta?!