Appropå artikeln/råden avseende motion av valpar, som Matte delade med sig av i går.
Det är naturligtvis generella råd. Samma för alla raser. Något annat går inte att ge i en sådan här artikel. Då måste man lägga ribban så att det passar flertalet och kanske inte alla exakt lika minutiöst. En Chihuahua och en Grand Danois har olika behov och har olika lång medellivslängd. Raserna har olika riskfaktorer vad gäller att växa för fort till exempel. Ser man till en Lapsk Vallhund så är det en i sammanhanget medelstor hundras. Dessutom en hundras som har mycket energi och självständighet, samt nyfikenhet. Undantag hos enskilda individer finns alltid. En Lapskvalp är det oftast full fart på med många egna initiativ. Den klättrar gärna, far runt och hoppar upp det den kan hoppa upp på. En glad skit, nyfiken på livet och omgivningen.
Det är inte samma sak att motionera och träna en valp, som att den av egen fri vilja rör sig med klättrande och klängande. Det är inte samma sak att gå långa promenader med valpen kopplad och utan möjlighet för valpen att själv välja tempo och när den vill stå stilla och vila, genom att nosa noga på någon fläck eller lägga sig ner. Som att valpen rör sig fritt.
Det man skall undvika är MOTION av en valp och ÖVERBELASTNING. Röra sig i olika miljöer och på olika underlag skall den göra. Att lära sig kroppskontroll och balans är ett måste för framtida välmående. Leka med andra hundar måste den få göra! Men i olika doser beroede på ras och storlek. Lekkamrater måste man välja med omsorg och när en mycket liten hund leker med en betydligt större hund, kan livet hänga på en skör tråd, om den större dammar till den mindre med en hård tassmäll över ryggen, eller tacklar hårt.
Vid alla generella råd är det nog bättre att lägga ribban lite högt för tydlighet än tvärtom. Det är lätt att en ovan hundägare missförstår. Det värsta Matte hört i kategorin missförstånd är en berättelse från en veterinär som fick in en ettårig hund i mycket dåligt skick. Ägaren "hade bara gjort som uppfödaren sagt och gett hunden den mängd mat som stod uppskriven på en lapp vid leveransen." Hela året. Nu mådde inte hunden så bra.
En uppfödare har inte gjort sitt i och med att valpen lämnar barndomshemmet. Man har ett ansvar även fortsättningsvis för att ge råd vid behov. Alla tänker uppenbarligen inte så tyvärr. Sålt är sålt. Förhoppningsvis får man som uppfödare frågan innan den ställs på FB, om något känns tveksamt. I den bästa av världar. Men köper man en smuggelhund finns ju ingen att fråga och inga råd får man. Ingen är anvarig. Uppfödare är man så snart man har en valpkull och säljer en valp. Planerad eller ej. Trist är det när valpsäljande blir geschäft.
Fredagen tillbringade Matte med trädgårdsstädning och hundarna fick vistas på tomten i några timmar. Husse tog med dem på en skön skogspromenad och mötte för ovanlighetens skull en granne med flera hundar. Det mötet hörde Matte, då det skedde rakt upp i skogen, mitt för tomten. Modji och Aili skötte sig på tomten, med fin skvallerträning när många passerade denna soliga dag.