Torsdag.
Ymnigt snöfall hela förmiddagen! Dock inte av den dignitet som drabbade Nyköping senare under dagen, där trafikkaos med idel sommardäcksförsedda bilar uppstod, i det kvarlämnade snötäcket. Väldigt vitt var det i luften! Om än inte på marken och blött var det! Matte och hundarna dröjde med morgonpromenaden till mitt på dagen och uppehållsväder. Toabestyren uträttade hundarna snabbt ensamma på tomten.
På eftermiddagen glesnade molnen i den friska vinden, som även torkade upp blötan på marken hjälpligt. Varför hundarna fick tjocka hundtuggpinnar för sysselsättning en stund och Matte tog på sig arbetshandskarna. Sedan gick Matte ner på knä. Inte för räkning kanske och något däck, enligt rubriken ovan, var det inte heller frågan om. Snarare var Matte grounded än däckad för några timmar framöver.
Tolv meter dräneringsdike på gräsmattan har legat öppet länge nog nu, för bedömning om korrektheten i utförandet. Gräset börjar växa och jordhögarna och grästorvorna måste bort. Mattes jobb. Varför hon knäböjde på den lilla "knäplattan" och började lägga pussel med grästorvorna och fyllde med jord. Efter att först ha samlat ihop och sedan lagt ut stenar i olika storlekar på strategiska platser i diket, för bildande av små stenkistor.
När Matte en gång gått ner på knä så var det enklare att förbli där än att resa sig stup i kvarten. Så flyttande knädynan vartefter kröp Matte lite fram och tillbaka, längs sitt egenhändigt grävda lilla dräneringsdike. Aili var lätt bekymrad till en början, men fann sig i att Matte anammat hundflockens rörelsemönster och tog sig fram på alla fyra under några timmar.
Husse kom hem och fixade med kompstkvarnen på sitt håll. Klockan gick och Matte kröp vidare. Hundarna började bli hungriga. Modji bjöd upp den kravlande Matte på kamplek och Aili kom och petade på Matte med jämna mellanrum. Budskapet var rätt tydligt:"Men geeee dig nu! Vi vill ha mat! Ställ dig upp! Gå in!"
Vilket Husse gjorde när han var klar med sitt. Just som regnet började falla var Matte klar med den första tredjedelen av sitt gräsmattepussel. Den grundare delen av diket. Leriga stövlar rengjordes i bäcken under hundarnas övervakning. Leriga handskar skalades av de leriga händerna. Hundarna kollade. Det fanns hopp! De leriga byxorna fick bli kvar på när Matte närmade sig ytterdörren. Tre Lapska Vallhundar kastade sig före Matte uppför trappen och köade för att bli insläppta! Äntligen! Matte kunde gå! Leran på byxorna hade inte stelnat ännu.
Kring sjusnåret öste regnet ner, Matte var rentvättad och familjen kunde äta middag. Hundarna var påtagligt nöjda där de låg framför braskaminen.