Även denna dag inleddes med en kortare skogspromenad. Matte skulle sedan iväg till sjukgymnasten, men hann dessförinnan få svar på höftstatus. Långt kvar till reservdelar. Så skönt! Däremot en överbelastning/snedbelastning (ond häl på andra sidan) och inflammation på ett eller fler ställen. Bilderna fanns utskrivna och sjukgymnasten tog del därav. Han delade inte helt läkarens bedömning och såg även ett felläge. Med våld kommer man långt och nu vet han hur leden ser ut. Så han drog! J Han bände och vred och försökte dra leden i ett bättre läge. Lite laser därpå så skall nog benet pendla friare. Behandlingen gör ont! Men den gör gott! Matte börjar hoppas på längre promenader utan smärta.
Hundarna fick följa med på turen till "byn" och då det var ledigt i ridhuset fick Matte en möjlighet att träna rally med Modji på hemvägen. Tydligen har Matte kommit på vilken typ av träning som funkar bäst med Modji. Som var lika taggad denna gång, när hon gick mot ridhuset. Trots att ett gäng ryttare just kommit hem till stallet. Modji brydde sig inte om hästarna, hon var träningssugen! Matte körde två korta pass med extern belöning och kamplek däremellan. Nu brydde Modji sig inte om att kampleksaken slängdes i spån och torv med hästlukt. Hon greppade obekymrat den panerade leksaken och bjöd upp sin Matte till vild och ljudlig kamp. Matte är ful och placerar den externa belöningen på ryttarnas pall som står tätt intill dyngkärran i ett hörn. Modji tittar inte åt hästskiten. När rallyträningen var avklarad körde Matte två inkallningar tvärs igenom ridhuset. Modji höll full fart hela vägen in. Som avslutning fick Modji gå lös vid Mattes sida, inget fotkommando, men absolut förbud mot att sätta ner nosen. Modji var värd guld när Matte lämnade ridhuset med henne!
Gázzi och Násti hade tillbringat denna korta träningsstund i bilen med öppen baklucka. De saknade inte underhållning, med hästar här och där i närheten av bilen och lite folk som var sysselsatta med olika saker. De höll sig tysta hela tiden. Tack H. för att vi fick komma!
Hemma i skogen fick hundarna tillbringa några timmar i frihet på tomten, när Matte krattade ihop de sista eklöven, som täckt framsidan av huset som en tjock matta. Lättjobbat med torra löv och helt vindstilla. Även Matte har börjat köra många korta pass med "lek" däremellan. Tidigare ångade Matte på hur länge som helst utan paus och slet på sin kropp. Man lär sig med åren.
Innan skymningen föll, tog Matte en cykeltur med Násti och Modji. De var springsugna och valde själva alldeles för hög fart vid starten. Matte fick tvinga dem till en uppvärmningssträcka. I och med detta kom de in i ett bra tempo att hålla resten av turen. I stället för att rivstarta och ösa på för fullt, för att sedan tappa fart. De tvingas automatiskt att växla mellan gångarterna längs sträckan, då den leder över en höjd. Området är mycket kuperat.
Rykten har löpt i området om att vargar setts bland husen. Nu hade många hört av sig till lokaltidningen och berättat om sina iagttagelser. Det enda som förefaller lite udda, är att en person berättade om en varg som utanför staketet morrat mot henne och hennes hundar innte på tomten. Vargar som är så oskygga och morrar känns allt annat än vanligt. Andra iakttagelser kändes mer trovärdiga, där folk sett varg från en bil eller från ett hus. Ingen vet nu hur många de är, men chansen/risken att få se en varg på promenaden är uppenbarligen större numera. Matte tänker fortsätta att gå med hundarna i skogen. Med en visselpipa runt halsen. Vildsvinen är nog ändå det möte man helst vill undvika.