På lördagen var Husses och Modjis kurs inställd, då instruktörerna var upptagna på annat håll. Således fick Lapskgänget en möjlighet att träna tillsammans i dagsljus för en gångs skull. En bra födelsedagspresent till Gázzi framför allt! Plats för träningen var given: Vargmötet, där gruppen tränat kvällstid i en upplyst hall ett flertal gånger, men där miljön utomhus är för bråtig för att träna i när det är mörkt. Nu gavs chansen! Med sju minusgrader på morgonen, uppskattades även möjligheten på detta ställe att komma inomhus för att fika.
Gruppen som tränade bestod av Husse och Matte med tre hundar, P. med en hund och Nástisonen Lime med sin husse och lillmatte. Jämnt antal folk och fä alltså. En lagom stor grupp för att få effektiv träning för alla. Lime fick inleda dagens träning och han släpptes lös i bråten. På det hela taget innebar denna miljö en minijordbävning. Området är inte stort, men där finns mängder med huggna stenblock staplade lite hip som happ, mängder med rör i olika dimensioner i slarviga högar. Slangvindor och slangnystan, armeringsjärn, brädor, metallställningar och andra odefinerbara anordningar, cementrör i olika dimensioner och positioner. Möjligheter gavs till höga legor och dolda legor och över alltihopa låg ett halkigt, tunt lager av frost/snö. Lime kutade runt och tog för sig av möjligheterna att klättra på alla kul saker. Rätt som det var fick han vittring från en människa och började jobba sig fram i riktning mot legan. Mitt inne i värsta bråten låg Husse gömd på marken. Osynlig bland alla huggna stenblock staplade i ojämna högar. Lime såg inte all bråte som något hinder, snarare som en utmaning! Toppen!
Gázzi fick ett frisök med två figuranter, gömda i den ena halvan av området med bråte. Vittringen från den ena figuranten slog över en container och Gázzi markerade uppåt mot containern. Inte fel, men inte helt rätt, då det gick att komma närmare legan. Skulle denna möjlighet inte ha funnits, så var det en jättebra avståndsmarkering. Men Gázzi leddes nu runt containern genom att Matte rörde sig i den riktningen. Där satt figgen helt öppet och Gázzi markerade.
Násti fick först söka tomt inne i hallen för att springa av sig en del överskottsenergi. Násti fick sedan ett frisök i hela det bråtiga området, med tre figuranter väl utspridda i var sitt hörn. Matte och en figge till låg öppet men undangömt och i hörnet där Matte låg drog vinden ut vittringen genom staketet och ut på gärdet intill. En figge låg dold under plastsäckar mellan två containrar. Násti löste uppgiften snabbt och bra med utmärkta skallmarkeringar.
Modji fick ett frisök även hon, med tre figuranter utplacerade i den ena halvan av området med bråte. Vilket innebar att avståndet mellan legorna inte var så väldigt stort. En uppe på en container, en högt uppe på en kabeltrumma staplad på en annan trumma och en i ett stort högställt cementrör. I praktiken blev det alltså som tre mer eller mindre höga legor, då vittringen stiger upp ur ett rör och faller ner en bit därifrån. Modji fick verkligen jobba! Eftersom där ligger så mycket föremål överallt och vittringen slog ner en bit ifrån legorna, måste Modji hitta framkomliga vägar när hon fick vittringen. Ju närmare hon kom legan - desto mindre vittring! Trots en klätterglad och miljöopåverkad hund, är det ibland stört omöjligt att rent fysiskt komma fram och hunden måste lämna vittringsfältet för att ta omvägar. Med ett klent figurantintresse och miljösvaghet, ger hunden då lätt upp och ägnar sig åt annat i stället för att slutföra uppgiften. Modji jobbade på bra och klättrade så högt det gick att komma på intilliggande föremål, för att komma så nära figgen på kabeltrumman som möjligt. Där uppe stod hon sedan och balanserade när hon skallmarkerade intensivt.
Dags för en fika inne i värmen! Ett gäng som tjänstgjorde i helgen lämnade bredvilligt plats åt hundgänget och undrade varför inte jyckarna fick komma med in! Killarna återgick till arbetet och träningsgruppen förfogade över en lokal med en gigantisk väggteve och toaletter. Inte fy skam! För några som är vana vid att sakna både toa och regnskydd vid träningspassen och övningarna.
En omgång till väntade alla hundarna. Lime skulle nu köras på en vindstig av den förare som var minst känd för honom, vilket blev P. Han skulle hämta Lime ur bilen, förbereda honom och gå med honom i koppel för att hitta hans husse och lillmatte. Gömda tillsammans i samma lega. Det spelade väl inte Lime någon roll vem som hämtade honom och gick med honom. Han blev överlycklig över att få komma ut och leka en gång till! Kurragömma är kul! För Lime är träningen fortfarande en lek, utan några som helst krav. Viktigt! Han skötte sig väldigt bra och visade oerhört tydligt när han fick vittringen från sin familj. Då släpptes han lös varvid han upptäckte att det var svårt att ta sig fram i vittringsstruten från legan. Det låg ju massor med skrot i vägen! Lime hittade alternativa vägar och letade sig fram till familjen mycket målmedvetet. Vilken duktig kille! Hittills har han visat mycket goda anlag för sökarbete! Även räddningssök, då han inte bangar för bråtiga miljöer.
Gázzi fick på eftermiddagen ett något större frisök med tre figgar utlagda. Matte visste inte var. Gázzi fyndade de två första figgarna mycket snabbt, trots att de var väldigt klurigt gömda! Limes husse och lillmatte stod i givakt inne i varsitt högställt plaströr! Helt intill varandra. Gázzi markerade först den ena och när figgen hjälptes fram vände sig Gázzi om och markerade den andra. Mycket snabbt och säkert jobbat! Därefter hittade Gázzi sin nästa figge en bit därifrån, öppet intill staketet och skallmarkerade även denna figge mycket bra. Gázzi tog tillfället i akt och klättrade så mycket hon kunde på de föremål som kom i hennes väg. En bild som inte blev tagen, men alltid kommer att finnas med Matte, var när Gázzi kom flygande i ett elegant språng över en tjock vägtrumma! Dagen efter fjortonårsdagen.
Modji fick ett nytt frisök med tre figgar utlagda. En stod högt uppe på en stege, en låg i hörnet vid staketet. Var den tredje låg? Ja det är frågan.... här sviker minnet både Husse och Matte. Hur som helst hittade Modji dem alla och skallmarkerade bra.
Nástis sista sök för dagen blev ett kopplat sök med en figurant. Gömd intill en vägg bakom mängder med föremål som gjorde vägen fram till legan allt annat än lättframkomlig! Det gällde såväl för två som fyrbenta. Avsikten var att det skulle vara svårt! Enligt Husses önskemål. Vad hände? Násti ledde Husse raka vägen fram till legan i en halsbrytande klättring. Där skallmarkerade Násti intensivt och så var det söket över....
En mycket givande träningsdag i goda vänners lag var till ända.
TACK allihop! Ett särskilt tack till Limes lillmatte, som debuterade som figge med stort tålamod i kylan! Figgar i storlek lite mindre är guld värda! Dem kan man stoppa in i pyttesmå legor där ingen tror att någon kan få plats! ;-)