Söndag.
Dagen var tänkt att bli en dag med träningsvila, efter några dagar med rätt mycket tricksträning med mycket bra resultat. Regn skulle det bli till eftermiddagen och när Husse drog iväg till golfbanan för lite slagträning och puttande, begav sig Matte ut på långpromenad med Modji och Aili.
Det visade sig att andra tänkte likadant och förhållandevis tidigt på söndagen var många ute och traskade med och utan hundar. En liten hundgård som Matte ofta passerar hade fått ett märkligt tillskott i inredningen! Den mycket unga hunden, valpen, av någon plattnosad kraftig sort som brukar rusa längs staketet med andingsproblem under skällande, hade nu hängts upp i en löplina - utan löpfunktion?!? I ett koppel förlängt med snöre för att nå upp till linan studsade nu den plattnosade stackars hunden under kvävda skall likt en jojo!!! Den kastades på tvärs mot linan i studsar på stället och hade en oerhört begränsad yta att röra sig på. I princip bara på stället rakt ner från linan?! Instängd i en hage. Alla är inte medvetna om landets djurskyddslagar! Huruvida detta är något nytt permanent arrangemang vet Matte inte ännu och hoppas på att mer närboende har koll på hur denna hund har det! Ledsen och brydd vandrade Matte vidare med sänkt fart, från att ha gått för allt vad tygen höll för motion. I ren ilska ökades sedan farten markant och det var slutnosat för de båda Lapska, som stannat upp och studerat jojovalpen. Allt medan ägaren lämnade bostaden i bil. Förhoppningsvis fanns någon annan kvar hemma. Mycket vill man inte se och inte veta men vem hjälper valpen? Vem ser till att den plockas bort från linan?
Efter totalt fyrtiofem minuters powerwalk nådde Matte och de båda Lapska sjön och hundarna kunde få strosa lösa över klipporna vidare längs stranden. De var mycket hörsamma och lät sig kopplas upp när ett sällskap närmade sig, för att sedan åter få strosa lösa längs stigen utmed sjön. I nästan en halvtimme kunde de tack vare gott uppförande få gå lösa med Matte, innan de åter kopplades upp för en sista rusch med snabbgående, den sista biten längs vägen hem.
Husse anlände hem samtidigt med Matte och nu fick hundarna gå i viloläge i många timmar. Matte slappade även hon och läste en del en dag som bjöd på perfekt temperatur, för att kunna vistas i solen för behaglig värme. Molnen flockades vartefter dagen led.
På sena eftermiddagen spratt det tydligt i benen på Aili! Hon kom ut lite yrvaken från vardagsrummet där hon vilat under bordet och Modji uppvaktades där hon låg under rhododendronbuskarna. Nu ville Aili leka! Hon rusade runt på gräsmattan i åttor och Modji verkade rätt utvilad även hon. Hundarna ville ha aktiviteter! Matte frågade om de ville komma och leka och genast stod två uppmärksamma Lapska framför Matte och väntade på någon form av uppdrag.
I köket låg en ny lista på tricks att roa sig med för att uppnå den tredje nivån - Advanced. Matte läste igenom listan och nu skulle fem tricks läras in, filmas och skickas för bedömning. Hunden skulle gå och gömma sig - i en låda eller bakom något. Bakom knuten tänkte Matte och Modji fick gå och gömma sig runt husknuten, vilket Matte precis hann filma när regnet plötsligt öste ner! Varför Aili fick gå och gömma sig runt en dörrpost och in i ett annat rum inne i stugan. Backa var ett trick/moment på listan och med regn till och från valde Matte carporten och backande mellan bilarna. Det stod bara "backa 1.5 meter", inte "backa från föraren" och huruvida Matte uppfattat momentet korrekt återstår att se. Både Modji och Aili backade fint i hela bilens längd. När Aili var klar vräkte regnet ner och Matte och Aili fick bli kvar rätt länge där ute, i väntan på mindre vattenmängder från ovan.
Så småningom blev det åter uppehåll och nu kördes båda hundarna på varsin budföring/rapport mellan Matte och Husse på gräsmattan. Inga konstigheter kändes det som, men ibland kanske det stjälper mer än hjälper att ha gjort vissa övningar på ett visst sätt tidigare. Man tänker på sitt invanda sätt vid utförandet. Med i princip en häftig regnskur i kvarten kördes alla utomhusmoment rätt intensivt när det blev uppehåll några minuter! Att hämta en pappersnäsduk och lämna över till Matte fixade både Modji och Aili utan problem i vardagsrummet. Det sista valda momentet kunde köras i uterummet och där fick båda hundarna på tre meters håll visa att de klarade av avståndslydnad med tre moment i följd. Sitt, ligg, gå och lägg dig (hundkorgen stod intill).
Medan Matte körde de två sista momenten stod maten på spisen och puttrade och tvättmaskinen var igång. Två arbetssugna Lapska hade vilat klart och var tydligt leksugna, varför fem tricks/moment rann på rätt fint när de lärts in med klicker. Om något inte blev rätt i slutändan är det inte hundarnas fel, utan Mattes som tolkat instruktionerna lite galet kanske.
Alla de fyra Lapska som Matte utbildat och tränat med har varit lätta att utbilda och träna - om man anpassat sig efter hur de fungerat! Att utbilda och träna en Husky/Schäfer till räddningshund var på sitt sätt mycket lättare än att utbilda Gázzi. Av Gázzi lärde sig Matte däremot väldigt mycket om hur en Lapsk skall tränas! Man nöter inte länge på samma sak med en Lapsk! Då tröttnar de och ägnar sig åt annat och man får skylla sig själv att man inte begrep bättre! En Lapsk kör man korta stunder med pauser emellan. Man slutar när det blir rätt och går bra som alltid och det sista man gör på en träning är vad hunden (och föraren) får med sig som start på nästa träning. En positiv känsla! Många kör på för länge när det går bra och slutar med frustration när det inte vill sig. Mindre bra för alla inblandade.
När Matte tränat in tricks med Modji och Aili har hon brutit ner det färdiga momentet i småmoment och visat hundarna med hjälp av klicker, för att rätt snabbt kunna länka ihop de olika delarna till en färdig helhet. Hundarna har svarat bra på den typen av träning oavsett vad som tränats. Sök, markeringar, luktletande eller att hämta en pappersnäsduk.
En Lapsk Vallhund uppfostrar, utbildar och tränar man inte som man tränar en Schäfer!
Det tål att upprepas igen och igen och en gång till. Har Matte upptäckt över åren.
"Så här gjorde jag med min Schäfer och det fungerade alltid!" Som nybliven Lapskägare blir man frustrerad och irriterad och förstår ingenting. Söker hjälp. Något missades från starten. Men en Lapsk Vallhund ÄR INGEN LITEN SCHÄFER. De fungerar inte som Schäfrar som verkar vara en måttenhet vid hundträning och prov. Anpassat för Schäfrar passar inte alla test och metoder lika bra för alla raser. Man måste vara lyhörd för vad man har i snöret! En Lapsk är en Lapsk och inget annat. Dessutom en mycket heterogen/ojämn ras där individernas kynne varierar mycket.