På lördagen lånade Lihkkus mattar med sig Modji för att vandra en sträcka längs med Roslagsleden. Husse och Matte förblev hemma och ägnade sig åt nödvändiga arbeten hemma i trädgården och med veden. Gázzi och Násti slappade i lugn och ro, utan att bli störda av lekande ungtjejer. Lagom till middagen anlände vandrargänget efter att ha traskat 18 km. i fint väder. Dock med en viss irritation över två barnfamiljer som totalt tagit över ett av rastställena och hindrade övriga vandrare att slå sig ner. Samt med en besvikelse över att leden genom naturreservatet inte gick genom orörd vildmark, utan helt nära trafikerade vägar. Matte har själv aldrig gått längs denna led.
Husse grillade och Matte kompletterade i köket och middag serverades de trötta vandrarna ute i den ljumma kvällen. Bara de tvåbenta dock. Efter denna vecka funderar Husse och Matte på att kanske B&B är ett affärskoncept framöver? Trakten verkar populär med närhet till storstaden och skogen samtidigt. Ytterligare hus byggs nu längs vägen hit ut i skogen.
Söndagen började tidigt. Efter en veckas turnerande i trakterna med bas i den lilla stugan i skogen, vände Lihkkus mattar bilen söderut igen. Matte följde med.
Mattarna hade ett gemensamt ärende för att beskåda Nástis tre barnbarn hemma hos deras mamma Signe. En av de båda småpojkarna kommer nämligen att bli Mattes lillkille! Men här hemma hos de kvinnliga släktingarna i den lilla stugan kan han dessvärre inte bo. Lihkkus Matte är mycket förtjust i både sin hund och rasen och vill ha ytterligare en hund att jobba med. Varför lillkillen kommer att flytta in tillsammans med sin moster Lihkku. Förhoppningsvis kommer de att ha stor glädje av varandra i ystra lekar på tomten!
Men gudarna skall veta att fodervärdavtalen är en veritabel djungel att tolka och korrekt fylla i! Skälen till att en ta en foderhund i stället för att själv betala och köpa sin egen hund varierar med antalet av varje påskrivet avtal.
Matte pussade på knytten, fotade knytten och lyckades sätta foten i vattenskålen bredvid valplådan...... Matte vet inte vilken av killarna som blir hennes. Detta val är i stor trygghet överlämnat till knyttmattes stora erfarenhet och goda omdöme! Hon ser småpojkarna varje dag och kommer framöver att se subtila skillnader i deras karaktärer. För Matte är färgen totalt oväsentlig! Innehållet desto viktigare! Matte hoppas att en orädd arbetsglad och framåt kille i framtiden kan tillföra rasen något positivt i Nederländerna.
Nog sjutton är väl karaktären viktigare än vilken färg en hund har ?!
Men helt uppenbart delas denna åsikt av långt ifrån alla. När det kommer till kritan. Tyvärr. Matte har fått de mest underliga "beställningar" under årens lopp.
Någon från utlandet beställde en exakt kopia av Násti till nästa sommar (för några år sedan).... En annan beställde en valp som absolut INTE fick se ut som Násti eller Gázzi! Den skulle i stället se ut som hundarna såg ut i Finland när hon själv var liten - svart med mycket tecken. Flera har velat ha en Lapsk med en viss färg för att de hundarna" är så söta". Insidan har varit totalt ointressant. Arbetsegenskaperna något jobbigt som säkert kan tränas bort..... självständigheten, problemlösningsförmågan, uthålligheten i arbete, förmågan att skälla lätt. Även vallningsegenskaperna kan uppfattas som jobbiga och oönskade och att hundarna kan dra efter vilt vill man inte höra talas om över huvud taget. Men söta är de med just den färgen man fastnat för. Farligt söta anser Matte. Dominoknytt säljer säkert bra! Men färgen är inte önskvärd i rasen (av någon idiotisk anledning!), vilket inte är allom bekant tydligen.
Lapska har kommit att uppfattas som jobbiga hundar av en del valpköpare och så småningom vill man bli av med dem och hitta nya hem. Men vackra och söta och fina i färgen är de.... Trist. Men avlar man på lugna och lätthanterliga hundar (gäller alla raser!) blir valparna mer lättsålda. Men kanske med rädslor i stället för stor arbetslust och mycket jävlar anamma. Vilket P.O. Sundgren varnade för för en del år sedan. Arbetskapaciteten avlas bort till förmån för lugna och oengagerade hundar. Man anpassar sig till vad valpköparna vill ha. En söt/vacker hund med en viss färg. Oavsett ursprungligt användingsområde och arbetsinriktning. Generellt talat oavsett ras!
Kränga knytt är inte lätt. Dessutom förefaller det allt vanligare att valpköpare i det längsta visar intresse för en viss valp. För att sedan inför leveransen plötsligt ångra sig och avboka valpen. Så står uppfödaren där och har avvisat övriga intressenter.
Matte vill ha en egen Modjivalp. Det räcker gott. Man kanske kan klona Modji? I ett enda exemplar!
Tankarna virvlade efter besöket, när Matte satte sig på tåget och for österut på kvällen.
TACK till Signes matte för hjälpen! God mat och skjuts till tåget!
Efter att ha gungat fram på X2000 hälsades Matte av tre glada hundar som nyfiket kollade knyttlukterna. Modji var helt sjövild och kröp nästan ur skinnet i glädjeyttringar. Hela dagen hade hon letat efter syrran Lihkku på tomten......
Sent somnade Matte i sängen till slut.