Måndag.
Nu har Husses semester börjat och semestervädret kunde inte vara bättre! Han var snabbt uppe på stegen med penseln i handen och målade undersidan av takutsprånget på norrsidan av tillbyggnaden. Därför missade han att möjligheten att anmäla sig till årets lagtävling för räddningshundar just lagts ut på nätet! Husse och Matte hade lite datortid tidigt på morgonen. Men Matte skulle fixa till bilden på uterummet så att den kunde läggas ut här på sidan och dröjde sig därför kvar ännu en liten stund i stugan. Varefter Matte kom på att hon ville spara den nya bilden som lagts ut på FB på Nástis nyfödde sonson, som hon sett tidigare. När Matte därför avbröt avstängningen av datorn och återvände till FB upptäckte hon att NU gick det att anmäla lag till lagtävlingen sedan en halvtimme tillbaka! BRÅTTOM således! Av erfarenhet så vet alla som vill vara med att det hänger på gärdsgårn, då många vill vara med och bara sex lag med fyra ekipage i varje får plats. Innan dagen var slut var redan sex lag anmälda och nu återstår det att se vilka som kommit med i slutändan. Inga garantier finns! Betalning av avgiften gäller som definitiv anmälan och även här låg lag Gátchis på och fick snabbt in pengarna på arrangörens konto.
Det är SRhF - Svenska Räddnigshundförarföreningen som ordnar denna tävling sedan väldigt många år tillbaka. Vann förra året i Mariestad gjorde lag "Stockholmsjävlar", varför tävlingen i år går av stapeln strax norr om Stockholm. Vinnande lag arrangerar nämligen nästa års tävling! Förhoppningsvis en kvalitetssäkring för en bra och utmanande tävling nästkommande år. Husse och Matte har under flera år själva varit med som antingen funktionärer eller deltagare. Årets lag Gátchis är detsamma som fjolårets, vilket kan ses på bild på startsidan, så när som på att Aili får ersätta mormor Násti som nu är pensionerad från så krävande uppgifter. Hundarna är i arbete från fredagkvällen till lördagkvällen, med uppehåll för sömn på natten. Detta år får inga hundar sova i rummen tillsammans med sina förare. Samtliga lags hundar förläggs i ett större utrymme där minst två personer kommer att sova med hundarna. Burvana är ett måste för att få hundarna att koppla av och sova de två nätter som tävlingsdeltagarna är samlade. Ett medlemsmöte äger även rum när så många medlemmar är samlade. För Aili blir det premiär med denna typ av förläggning, men både Násti och Modji har sovit ensamma i bur med många andra hundar tidigare. Det ingår även i utbildningen av räddningshundar att bo på detta vis. Násti får en egen mindre tygbur och de andra två får dela den större och så ställs de sida vid sida och täcks av ett gammalt överkast för avskildhet. Efter att ha jobbat i flera timmar är alla hundar trötta och vill sova.
Husse blev klar med norrsidan och solen stekte på södersidan. För varmt för målning! Därför hängde han med Matte till Växtförsäljningen för inköp av ytterligre ett träd. Något på högst tre meter för att fyllla lite tomt luftrum i ena kanten. Det blev en uppstammad Salix "Palmowa" med bolliknande växtsätt med både uppstående och lite hängande grenar och gråa lansettblad. Vacker även på vintern med sitt grenverk. Trädgårdmästarna här är mycket kunniga och ger gärna råd! Lunch intogs under en palm i den växthusliknande serveringen. Inte så tokigt!
På kvällen for Husse iväg på ett hundmöte och Matte ägnade sig åt de egna hundarna. En långpromenad i den svala kvällningen genom området bjöd på vackra trädgårdar och trädgårdar som var förvaringsplats för diverse bråte. Genomtänkta och intressanta trädgårdar och intressanta trädgårdar ur en annan aspekt. Hos Cykelmatte har man grävt ner en mängd kvistar/rotskott av sly som fyller dikeskanterna i området, som en bred insynsskärm längs vägen. Utan att ta bort de gigantiska stubbarna från fällda jätteträd och utan att vattna. Efter några dagar är nu bladen brunsvarta och slyskogen ser rätt döende ut. I övrigt är tomten grusad, gräsmattan täckt med ett tjockt lager sand och berget bakom stugan är skalat på vegetation. Smaken är som sagt som baken delad. Intressant ser det ut och slutresultatet återstår att se.