Onsdag.
Kvällens träning ägde rum i en utrymd enplansbyggnad med en oändlig massa omöblerade rum av olika typ, inklusive några kök i olika storlek och många toaletter. Ett boende av något slag har det varit, någon verksamhet som flyttat härifrån. Byggnaden är kylslagen med endast underhållsvärme och golven är mycket hala för hundarnas tassar. Den här kvällen tränade Två Lapska tikar och Aili löper med stort intresse för hanhundar, en Jaktlabbetik, två Lapska hanhundar och en Jaktgoldenkille. Alla hundar bands upp i samma rum, i element, rör och skåphandtag. Nära varandra men utom räckhåll för varandra. Modjis halvbror Lime satt uppbunden i ett skåphandtag på en svängande skåpdörr mitt emot Aili och Modji. Till höger om dem satt Lapskkillen Kirou, sedan Labbetjejen Vinja och runt ett hörn satt Goldenkillen Aslan. Sex hundar inom synhåll för varandra, tre tikar och tre hanhundar. En löptik intresserad av killar. Ett arrangemang inte alls ovanligt i denna träningsgrupp.
Förvånansvärt ofta är löptikar portförbjudna på träningar. Skulle de få vara med, så skall de hållas undan från hanhundarna. Förvånansvärt ofta anses löptikar inte kunna prestera när de löper och hanhundars tillkortakommanden på träning anses bero på löptikdoft i träningsområdet. Inom räddningssöket måste en löptik kunna jobba även under pågående löp och en hanhund måste fungera i arbete, även med löptikdoft eller löptik i arbetsområdet. Alltså tränar man på detta från början! När tiken löper första gången och när hanhunden är grabbhalva och inte könsmogen ännu. Arbetsdisciplin även när hormonerna svallar!
Lime inledde sitt sök, där ingen människa var gömd (vilket han naturligtvis inte visste, bara föraren), med att noga nosa av golvet där Aili gått från ytterdörren till rummet där hundarna var uppbundna. Han hade knappt styrfart! Men rörde sig i den riktning hans förare angav och vartefter släppte nosen golvet, när vittringar från de tre gömda figuranterna träffade hans nos från olika håll längre bort i byggnaden. En efter en hittade och skallmarkerade han de gömda människorna. Även den som klättrat upp högt under taket på en mängd ihopsamlade ribbstolar, lutade i klunga mot en vägg och fyllande ett helt rum. Fanns ingen människa gömd och ingen vittring, kunde han passa på att ägna sig åt något annat. Men så snart intressanta vittringar från gömda människor träffade nosen åkte den upp, intensiteten och farten ökade och Lime ägnade sig helt och fullt åt vad han skulle! Mycket bra jobbat av honom!
Kirou och Aslan var inga undantag. Från att ha varit uppbundna nära den på promenaderna hemma smått karltokiga Aili, gick de helt och fullt upp i sitt sökarbete efter gömda människor i byggnaden. Ingen av hanhundarna gav ifrån sig minsta ljud när hundarna lämnades ensamma och uppbundna tillsammans. Ingen av tikarna heller för den delen. Aili som gnyr när killarna går förbi på vägen hemma och mycket gärna vill ha kontakt med dem, släckte ner löpet helt under kvällen med träning inomhus. Aili låg lika lugnt som vanligt bredvid Modji på filten och väntade på sin tur. Matte jobbar på att Aili skall söka under tystnad. Skälla skall hon bara göra som markering vid fynd. Aili har understundom för hög arbetstemperatur och blir för ljudlig och då måste Matte återkommande själv jobba på att få ner den, genom kloka upplägg av Ailis sök.
Denna kväll fick Aili söka sist av alla och mycket vittring låg kvar i hela byggnaden efter kvällens aktiviteter. Gammal vittring fanns i alla rum, skrymslen och vår. Vittringar som kan trigga igång en lättskallad skallmarkör. Aili startades på ett sätt som lätt kunde trigga igång skällandet. Hon fick sitta och vänta, kopplad vid Mattes sida, medan en enda figurant gömde sig i andra änden av den långsträckta byggnaden. Övriga i gruppen avlägsnade sig samtidigt framför Aili. De ställde sig mitt i byggnaden och samtalade. Aili hade aningen svårt att inte ge något enda ljud ifrån sig under väntan, men lyckades lägga band på sig själv när Matte satte fingret för sin mun och hyschade några gånger. Inga skall! Inget mer än enstaka gnissel. Först när Aili var knäpp tyst sattes hon i arbete och tanken var att Aili självständigt skulle söka igenom hela byggnaden under fullständig tystnad. Hela vägen genom alla rum och korridorer fram till det bortersta rummet. Där den enda figuranten låg strax under taket, uppe på mängderna med undanställda ribbstolar.
Aili löper och gnäller efter hanhundar som passerar hemma. Hon hade under två timmar legat uppbunden tillsammans med tre killar hon gillar. Hon gillar även att jobba! Att söka efter människor som gömt sig/försvunnit. När Matte gav klartecken till Aili att börja söka var Aili inte nödbedd! På de för hundar hala golven drog hon iväg i anpassad hastighet, från den ena kortsidan i byggnaden/sökområdet och sökte igenom de många rummen längs vägen till byggnadens andra kortsida. Systematiskt jobbade sig Aili under fullständig tystnad in i rum och ut ur rum, långt framför Matte. Träningskompisarna som stod och pratade i sökområdet noterade hon, men stannade inte upp. Snart hördes ett taktfast markeringsskall långt borta i ribbstolsrummet. När Matte kom fram dit stod Aili och skallmarkerade den figurant/träningskompis som lyckats ta sig ända upp till taket. Där uppifrån, osynlig nerifrån belönade figuranten Aili med rösten. Även Matte belönade Aili verbalt, som bekräftelse på väl utfört arbete. Figuranten hjälptes ner och kunde godisbelöna Aili. Även Matte godisbelönade Aili som tecken på att hon var nöjd, för att stänga av det nu pysande skallet.
Alla skulle ju gå tillbaka genom byggnaden och då passade Husse på att slinka in i ett rum och slarva bort sig. Aili fick alltså jobba sig tillbaka sökande efter ännu en figurant och även nu var hon helt tyst ända fram till den funna figuranten. Som skallmarkerades ihållande och vägledande. Löpet och hanhundintresset och de närvarande hanhundarna gjorde inte att Aili inte gjorde vad hon skulle. Hon jobbade fint i sitt sökande efter den försvunna personen. Precis som det skall vara.
Medan Aili jobbade var de tre hanhundarna ensamma tillsammans, uppbundna med Modji och ungtiken. Löpdoften låg stark kring Modji och filten våra hundar låg på. Från det rummet hördes inte minsta ljud medan Aili övergett dem för viktigare saker än att ge sig hän åt hormonstormar.
Snyggt jobbat av alla inblandade hundar! Vadå löptik närvarande ?