Onsdag.
Träning av lite av varje präglade dagen, som var en behaglig sommardag med lite moln som skymde solen till och från och en svalkande vind, samt tjugo grader.
Att träna tasstarget på ett litet lock till ett Lypsylstift är inte lätt. Det första problem som uppstår är - hur i hela friden får man locket att stå still när en hund slänger en tass uppepå?! Spika fast det går ju inte, bara så där. Jo, man kan försiktigt borra igenom locket och sedan spika, men risken finns för att locket spricker tänker Matte. Varvid det tänkta träningsredskapet elimineras. Matte testade att tejpa längs kanten och mot en marmorplatta i storlek karottunderlägg. Det fungerade förvånansvärt bra. Matte förmånga att få hundarna att förstå fungerade till och från någorlunda bra. Att klicka i EXAKT rätt sekund är sannerligen inte lätt och kan lika gärna bli en blinkning för sent. Med felinlärning. "Matte vill att jag lägger hela benet över locket!" Matte vill att jag tar bort tassen från locket efter att ha petat på det med klon!" Eller något annat knasigt. Aili bjöd, efter att ha varit lösningen oerhört nära på spåren, med en lovande utveckling vad gäller träffsäkerhet och stabilitet i momentet. Aili är ambitiös och listade till slut ut vad leken gick ut på. "Matte vill att jag gömmer det lilla blå locket så att hon inte ser det!" Vida effektivare än en tasspåläggning måste det ju vara att lägga hela huvudet på locket! Aili slängde sig ner och sträckte hakan över locket med frambenen utsträckta på vardera sidan tätt intill. Smart! Både lock och fästplatta doldes effektivt.
Paus.
Hundarna fick leta efter två små kongbitar i Husses sovrum. Korsdrag i hela huset och dolt placerade bitar gav dem äntligen lite längre söktid än några sekunder. Två minuter för Aili och tre minuter för Modji. Nu fick de äntligen jobba lite på gummilukterna!
Kvällens räddningssökträning ägde rum längst inne i bergtäkten, där de kraftiga vindbyarna spelade spratt med vittringarna. Vinden vred och vände och slog mot de branta bergsidorna runt om, inne i det U som området bildade. Här fanns stora grushögar och många containrar som erbjöd bra gömställen, inkluderat en brant grässlänt upp mot skogen. Tränade denna kväll gjorde fyra Lapska Vallhundar. Modji, Aili, hennes son Sumo och Ittis som var på studiebesök med sin matte. En ung grabb som nu skulle få lära sig gå vindstigar och att söka i "miljö", som komplement till sin skogssökträning.
Modji fick jobba ordentligt på en av vittringarna från en gömd figurant. En rutinerad hund har många gånger förutfattade meningar och kan tendera att göra det lätt för sig och gå på tidigare erfarenheter. På ett lastbilsflak har Modji tidigare hittat gömda människor. Därför placerade hon den vittring hon fick i pustar i byarna till en början på flaket. Men hon nöjdade sig inte! Hon kände att det var fel och sökte sig högt på slänterna runt om mot nysprängt berg. För att återvända till flaket. Hon jobbade under tystnad och var inte nära markering, men drogs ner i området gång efter gång. Till slut kunde hon spika vittringen från figuranten gömd bakom stora stenblock högt uppe till höger ovanför flaket. Vinden ställde till det för Modji som inte tänkte sig att en figge låg ute i terrängen, då det inte brukar vara på det sättet. Men nu var det så och Modji hade ett problem att lösa och gav inte upp, utan jobbade envist på de otydliga vittringar som fladdrade runt henne.
Aili fick en klurighet i det att tre figuranter låg gömda helt nära varandra i området. En satt synlig uppe på en arbetsmaskin, en låg gömd under en tom "big bag" under maskinen och en fanns i en stor container med höga kanter precis bredvid arbetsmaskinen. Samtliga skulle hittas och skallmarkeras tydligt var för sig. Vilket Aili fixade fint.
Vad hon däremot inte fixade fint var när Matte ställde till det totalt för sin hund. Matte villle bara testa och det blev taskigt svårt. Enligt förhandsinfo bör man träna på röd kong inför den stundande lagtävlingen. Den träningen påbörjades för några dagar sedan - hemma. Nu skulle Matte efterlikna situationen på lagtävlingen. Hundarna skall på ett flertal stationer till största delen leta efter försvunna människor. På några stationer bryts mönstret med andra övningar och i år skall hundarna få visa sin mångsidighet genom att söka gummidoft i områden där de "normalt" söker efter människor.
Av alla dumma ställen valde Matte att gömma de två medförda kongbitarna på det arbetsfordon där Aili nyss sökt och hittat tre försvunna personer. Området var fullständigt impregnerat med den doften och nu placerade Matte en kongbit i ett hjulhus och en bit bakom en bult i den på marken liggande skopan.
Modji fick vara först ut och fick leta fritt utan koppel. En dumhet. Då Modji skötte sig fint och fyndade - men Matte hann inte med runt på det mycket ojämna underlaget med stora kullerstenar. Modji frysmarkerade fint och var snäll nog att upprepa när Matte var inom synhåll och hon körde även fina påvis! Därefter var det Ailis tur. Nu visste Matte bättre och körde kopplad hund. Aili sattes i arbete och var felprogramerad. Hon sökte människor! Vilket hon nyss gjort på just denna plats. Hon mer eller mindre satte nosen på gummibitarna - men ignorerade dem fullständigt! "Leta kong" som startkommando hade aldrig riktigt satt sig. För någon form av värdigt avslut leddes Aili mot rätt platser och fick dem visade för sig för ren och skär inlärning! Undervisning! KONG KAN MAN HITTA PÅ MASKINER DÄR DET FUNNITS MÄNNISKOR ALLDELES NYSS. Vad som kanske väntar på en lagtävling. Matte lägger gärna ribban högt, men detta var kanske inte så snällt mot Aili. Förhoppningsvis blev hon ändå en erfarenhet rikare.
Så var det den unge mannen Sumos tur att göra samma sak! Han har tränat kongletande med sin matte och han visade här snabbt och effektivt var skåpet skulle stå. I koppel gick han raka vägen fram till de två kongbitarna och frysmarkerade enligt skolboken. Färdigt! På två röda....
Sumo gör allt hans matte ber honom om, med stor ambition och mycket glädje! Han gör även sådant som hon inte bett om, men inte alls ogillar. Som att simma. Det går inte att få upp honom ur vattnet! Hans nya talang är att kasta sig ut från branta klippor och dyka ner i vattnet, när han är på promenad runt badsjön nära hemmet. Lapsk Vattenhund!
Avslutningsvis på kvällen fick de två unga hanhundarna en lössläppt promenad tillsammans. För spring och umgängesträning unga killar emellan, över stora öppna ytor. Matte styrde upp och hade med Modji som neutraliserande faktor. Matte påminde även om stora avstånd människorna emellan! För undvikande av konkurenssituationer. Inget stillastående! Snabbgående och inga trängda situationer gjorde ungtupparna avslappnade och bekväma med varandra, under den fartfyllda promenaden. Modji fick inte delta i umgänget med killarna, bara närvara på distans även hon. För spridande av lugn och erfarenhet i flocken. För att lära de unga grabbarna umgängesregler för gemensam trevnad i en flock. Ren och skär uppfostran. Flockfostran. Här slåss vi inte. Åsikter kan man få ha - men slagsmål tolereras inte. Allt flyter inte alltid på. Vissa saker måste påpekas för unga hundar och flockreglerna måste de lära sig.