Söndagen tillbringades vid torpet med vänner, medföranade två Flattetikar. En vuxen och en på knappt året. Aili och den unga Flatten nyttjade den stora inhägnade skogsbacken till att rusa hej vilt över stock och sten och genom blåbärsris i jaktlekar! Där Aili inte hade några som helst problem att hålla undan för eller hinna ikapp den betydligt större och mer högbenta hunden! De hade väldigt roligt tillsammans! Modji ignorerade de springtokiga och så gjorde även Násti. Den äldre Flatten ville vara lite polis i början, men si det fick hon inte för sin matte! Fem tikar, två besökande och tidigare icke träffade i Lapskreviret, höll sams och umgicks civilserat. När hussar och mattar slog sig ner på lillstugeverandan och fikade låg de fem tikarna på gräset intill i grupp, med Násti i mitten. I stort sett skötte de sig utmärkt! Ibland måste någon få en liten påminnelse om vad som gällde när brödsmulor ramlade från de ätandes bord, framför näsan på de fem hundarna. Aili testade lite kaxighet i början, men plockades per omgående ner på jorden av Matte och upplystes om hur man uppför sig mot gäster! Sedan flöt allt fint i timmar och ingen behövde hålla koll på hundarna, som fick gå som de ville på tomten och i stugan.
Den nattetid motorcykelkörande och störande grannen fick besök av Husse. Som förklarade att det inte var snällt mot grannarna att väcka dem mitt i natten medelst en rusad motor, för att köra MC uppför ramp in i ett uthus.
Måndag.
Så var snickaren tillbaka! Altanbygget i vinkeln mellan det ursprungliga huset och det nybyggda sovrummet påbörjades. Tre Lapska hälsade översvallande! Matte är arkitekt och byggledare och ett byggmöte inledde arbetet. Altanen skall ansluta till befintlig trapp och glasverandan och här fanns några olika alternativ. Både estetiken och det praktiska skulle lösas tillfredsställande och för Matte var det viktigt att undvika skarpa hörn och vinklar för en välkomnande känsla när man närmar sig ytterdörren. Samt en användarvänlig trapp! Med ett snickarproffs som bollplank föreföll lösningen mycket bra, då det även skulle ge några kvadrat sittyta mer än enligt Mattes ursprungliga plan. Hundarna skötte sig fint och höll sig på tomten, trots en tidvis vidöppen grind för bärande av reglar. Dagen tillbringades utomhus i solsken och vårvärme och hundarna höll sig kring byggplatsen utan att vara i vägen. Lite oväsen från maskiner föreföll inte störa dem nämvärt, där de höll koll på både altanbygget och Matte, som rensade ogräs kring buskar och i rabatter, krattade och stod i.
När kvällen kom låg lagom många trallbrädor på plats, för att Matte skulle kunna sitta i kvällssolen och inviga med ett glass vitt bubbel som skänkts av snälla träningskompisar! Matte firade sin nya sovrumsaltan!
Nöjd och belåten gjorde Matte kväll, för att väckas när hon s0v som djupast. I ett lätt förvirrat tillstånd tvärvaknade Matte och kunde konstatera att den djävla motorcykeln var hemma igen och skulle nattas! Natt efter natt störs nattsömnen numera av samma vrålande oväsen i den i övrigt knäpptysta skogen. Att försöka prata förstånd rörande hänsyn med motorcykelägaren hjälpte föga. Uppenbarligen. Somnar om på studs gör inte Matte väckt på detta sätt. Tyvärr. Trött Matte och ledsen Matte. Med nytt och oanvändbart sovrum.
Måste man gilla läget ALTID?