GRATTIS till Epic och hans Matte! Epic har klarat sitt första viltspår. Ett riktigt klurigt spår och funnit sin skank! Dagen efter 2-årsdagen. Klicka för större bild!
Tisdagen började med sol, sommarvärme och fukt. Hundarna fick stanna hemma när Matte, på grund av andras slarv, måste fara två mil till apotetket för att få rätt tabletter. Felskrivet av läkaren och felexpedierat på apoteket...... Läkaren har slutat och på apoteket trollade man med knäna och löste problemet. Där suckade man över alla läkarbyten med system där det lönar sig mer för en läkare att ambulera mellan mottagningar. Fasta tjänster blir allt sällsyntare. På apoteket är det inte längre en självklarhet att rätt medicin finns i lager. Frustration hos både personal och kunder. Allt var inte bättre förr, inte alls, men nog tycker Matte att sjukvården varit bättre, liksom apotekens service före avregleringen. Då kunde den medicin som inte fanns hemma levereras med lantbrevbäraren några dagar senare. Det skedde för bara sju år sedan. I början på 1970-talet infördes den då omtalade och omtyckta "sjukronan". Ett läkarbesök kostade sju kronor! Även om lönerna var helt annorlunda, så var det mycket billigt även då!
Nog om gamla tider! Nu är Násti på gång igen! På eftermiddagen drog hon igång en jaktlek med sin dotter och med en temperatur som sjunkit från 22 grader på förmiddagen till 12 grader på eftermiddagen, var det full fart på hundarna. Regnet tilltog och åskan mullrade. Husse kom hem och berättade att i Täby vräkte regnet ner så att sikten var usel på motorvägen. Snart öste det ner även över stugan i skogen.
Fram på kvällen upphörde regnandet och Matte passade på att ta med hundarna på en cykeltur. Násti hade just kommit igång med konditionsträningen när hon skar upp överläppen och en ny sjukskrivning hindrade fysisk aktivitet. Kondition är färskvara. Hundarna var taggade och den stropp som Matte arrangerat mellan hundarnas selar fungerade perfekt för att hålla Násti på platsen närmast vägkanten. Hon har varit van att springa närmast cykeln, men i avsaknad av sitt vänsteröga blev det en för farlig position. Nu springer Modji närmast cykeln och är ett skydd för Násti. Båda hundarna drog iväg och var springglada! När Matte gjort en runda och svängde ner på sista sträckan hem, var det som en tyst överenskommelse hundarna emellan: "Nu drar vi!" I en mjuk högersväng kastade de sig framåt och i stora språng, sida vid sida, drog de iväg med både cykel och Matte! Full rulle hemåt! Att båda hundaarna njöt av att sträcka ut ordentligt var uppenbart! Svalt i luften och nyregnad grusväg. Något de uppenbarligen gillade. Härligt att se!