Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

 

Ansvariga för innehållet är både Husse och Matte. Skriver gör M. i samråd med H. 

ATT LEVA I NUET

2016-05-23

Lördagen tillbringade Matte och hundarna hemma på tomten. Matte höll igång med trädgårdsarbete och gladdes åt ett positivt besked denna dag. Husse körde i skytteltrafik till tippen med diverse bortsorterat skräp i form av oanvändbar ved och annat skrymmande. Vårröjning! Hundarna fick några kortare promenader under dagen, men var inte sysslolösa för det. Násti höll reda på Matte och Modji och Aili höll reda på snoken. Men när middagen serverades blev Matte misstänksam. Varför kom inte Modji? Varför låg hon på bryggan som en staty? Matte kollade och framför Modji låg den döda snoken. Avlivad på samma vis som den betydligt större snoken som Modji tog av daga förra sommaren. Modji krafsar på dem med tassen och river därmed sönder dem. När snoken spelar död vill Modji få den att röra sig. Det är Mattes egen teori om varför den andra snoken nu låg där med en lång reva genom kroppen. Mattes ständiga förbud:" Inte röra snoken!" gäller förmodligen för hundarna endast munkontakt. Som när förbud råder kring tappade ätbara saker.

Trist tycker Matte. Som gärna har snokar i bäcken och till en början låg Modji stilla intill dem när de vilade i solen. Inte numera uppenbarligen. En besviken Aili fortsatte att söka snok resten av dagen.

Söndag.

Familjen drog iväg till torpet, efter det att dagen inletts med ett mindre positivt besked. Varför Matte jobbade med tankarna endast till hälften på det hon höll på med. Nämligen körde en muskeldriven gräsklippare över gårdstunet och längs gången från grinden till huset. Som lyste knallgul av alla utslagna maskrosor. Ett soldis rådde, vilket gav en angenäm temperatur att jobba i. Husse handsågade alla sparade grenar, som nu legat på tork tillräckligt länge för att bli ved. Hundarna skrotade omkring på tomten och vilade då och då på den nyklippta gräsytan. Många blommor på smultornplantorna, blåbärsriset och i skogshallonsnåren såg lovande ut!

Matte kollade ständigt mobilen för nya meddelanden, men lyckades ändå jobba sig svettig och såg fina resultat som minskade färstingantalet närmast huset. Här i Roslagen är det liksom i skärgården och i Mälardalen tätare mellan fästingarna än annorstädes. På familjens hundar fungerar Scaliborhalsband bra.

Familjen återvände hem och njöt av lite grillad korv på den nya altanen. Hundarna fick en skogspromenad med Husse och Matte desimerade snigelbeståndet på tomten medelst decapitering med hjälp av en sax.

Dagen tog slut utan några nya besked. En dag i ovisshet.

 

Antal kommentarer: 2

2016-05-23 10:54:37 - Lotta Marmolin, lotta.marmolin@oktv.se

Låter som en skön helg trots rådande oro! Hoppas på positiva besked för er!
Här har vi också väldigt mycket snok men hundarna är inte så intresserade av dem som väl är.

2016-05-23 18:18:58 - Anneli m flock

Håller med föregående "mailare" :)
Som tur är har vi INGA slingrande djur här vad jag har sett . Phu!
Tasshälsningar !

Anneli m flock
Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)