Lördag.
HAMNENS DAG i Norrtälje!
Helgens hamnfest i Societetsparken hade inletts på fredagskvällen med grisfest på helstekt vildsvin. Då närvarade varken Aili eller någon i hennes familj. Aili hade säkert mycket gärna smakat på ett vildsvin! Lukten av dem finns ständigt i nosarna och ibland även näsorna, lukten är frän, på skogspromenaderna numera. Spåren syns ständigt och de brer ut sig och kommer närmare husen. Men ännu har ingen gris bökat upp grannarnas oinhägnade gräsmattor. Stugorna är befolkade i högre utsträckning nu på sommaren.
I en reklamtidning i veckan från en firma som säljer jakttillbehör, stod att läsa att vildsvinen brer ut sig markant. Stammen har ökat snabbt. Att överlevnaden hos kultingarna ökat efter några milda vintrar kändes föga förvånande. Men att det även beror på lata jägare var mer av en överraskning! För inte alltför många år sedan betalade svenska jägare multum för att åka till Polen och närliggande länder för att få vara med om riktigt tuffa jakter! Nämligen på för svenskar exotiska vildsvin! Här hemma fanns ingen vildsvinsstam alls. Den som då siat om vildsvin som ett problem, hade nog haft svårt att bli trodd. Nu har jägarna här hemma tröttnat på vildsvinjakten. Nyhetens behag har försvunnit. Jobbig jakt! Enligt denna artikel. Man måste vara uppe i ottan och man måste smyga på dem! I jakttidningen får man veta detta. Bekvämlighet hos jägarkåren bidrar till vildsvinsstammens snabba ökning! Man kan inte sitta på ett pass eller i ett torn och vänta in dem, med eller utan hundhjälp. Dessutom är riskerna för hundarna mycket stora. Vilket borde vara en anledning till att skjuta av fler, om jägarna skulle resonera på samma sätt som kring vargbeståndet....
Under lördagens besök kunde Aili nog få i sig någon smakbit av vildsvinet, för vid passage förbi bord och bänkar hittade hon en hel del för henne intressant och ätbart! Det mesta såg inte Matte och lika bra var väl det. Utanför ståndet som sålde varma munkar sniglade sig Aili fram och där var tappade och i gräset nertrampade flottiga munkar ganska uppenbara. Mums tyckte Aili! Som hade viss möda att skilja munkarna från underlaget vid passerandet. Matte var en taskig typ som inte stannade och lät Aili jobba på uppgiften.
Som vanligt när Aili är ute på vift väckte hon nyfikenhet och urfälld som hon är fick Aili en uppfödare av Kelpie att undra varifrån hon kom. Ytterligare Kelpieägare var nyfikna på Aili. Andra var inte lika tvärsäkra på rastillhörighet och ville veta mera. Aili lät sig villigt klappas. Dagens hamnfest var en familjefest och det vimlade av barn. Ett fåtal hundar och då av Ailis storlek eller mindre kunnde ses. Mycket förundrad iakttog Aili alla ungar, som på en inhägnad plats studsade runt inneslutna i genomskinliga bollar! Barn i hoppborg har hon upplevt tidigare, men detta var något helt nytt även för Husse och Matte. Kul såg det ut!
Diverse aktiviteter pågick ute på vattnet också och en kille som åkte upp i luften stående på luftstrålar från en efterföljande farkost fick mycket uppmärksamhet! Matte skulle gärna vilja veta vad Aili tänkte om detta! Matte skulle inte våga prova just den aktiviteten, men längre ut i viken kunde man få prova att åka vattenskoter och det kände sig Matte däremot sugen på att prova. Men den övre åldersgränsen var sjutton år, så det kändes rätt kört. I stället slog sig Husse och Matte ner och tog en fika med kanelbulle. Som det äldre par de är, tillsammans med sin lilla hund. Hm.... Varpå samtalet gled in på boende den dag då det lilla huset i skogen blir en omöjlighet. Norrtälje kanske? Litet enplans radhus? Lägenhet? Bryt!
Kommt Zeit kommt Rat! Den dagen den sorgen.
Hem for sedan Aili med sina människor och hennes mor och mormor undrade nyfiket var Aili varit och noterade vid en andedräktskoll att en och annan tugga av en flottyrmunk slunkit ner. Alla hundarna tilldelades sedan varsin bit "tjurmuskel" att motionera tänderna med, i det fina sommarvädret på eftermiddagen.