På lördagen tog Matte med sig hundarna på en promenad längs med sjöns bergiga och skogförsedda strand. Vidare genom skogen och tillbaka hem förbi "Argschäferns" viste. Som ett tecken upphävde hon åter sin röst och hade alltså ine flyttat till hundhimlen för att skälla där. Men att den åldrade hunden tacklat av, hördes på det fåtal och inte särskilt övertygande skall hon gav ifrån sig. Lapsktrion hörde skillnaden och brydde sig ine alls.
På sena eftermiddagen träffades åtta grannar på en takförsedd veranda och hade kräftknytis. Just som flertalet skulle bege sig hemifrån öppnade sig himlen och regnet vräkte ner! Men det var en kort skur och med tak öer huvudet gjorde det inte så mycket att det stänkte lite till senare på kvällen. Hembakad Västerbottenpaj med rödlök och crème fraische hade en strykande åtgång. Nej, Matte hade inte bakat. Det gjorde granngubben lysande bra! Husse och Matte bröt upp vid vanlig läggningstid och lämnade övriga att festa till midnatt. Söndagsmorgonen skulle bli väldigt tidig. Väckarklockan sattes på 04.45.
Söndag.
Matte hör inte väckarklockan längre men det gör hundarna, som ser till att Matte inte bara vaknar! När den ljudit en stund uppenbarligen, utan livstecken från Matte, hoppade någon av hundarna upp till henne och mer eller mindre knuffade Matte ur sängen! Ändamålet helgar medlem och Matte är tacksam för kreativa assistanshundar! Sover Matte på hörörat så kan tydligen väckarklockan tjuta utan att det hörs i Mattes dövöra. Utför går det med kärringen.
Som trots allt kom iväg i tid för att bege sig norröver till en internationell hundutställning. Vädret på ankomstorten var kollat innan avfärd och solen sken som den skulle halva vägen till målet. Men sedan blev det inte alls som det var sagt. Regnade gjorde det på vägen upp och sedan blåste det snålt och bitande kallt, men det duggade bara lite till och från. Under lördagen hade de som ställde hundar haft betydligt större otur med vädret, då det föreföll ha regnat mängder under dagen. På många ställen var gräsytorna mycket leriga.
Nio Lapska Vallhundar var anmälda. Sex av dem härstammade från urmodern Gázzi. Av tre anmälda hanar i Öppen klass visades endast en - Mánnusonen Bierje Lapin Vaerrie som fick Very Good. Nástisonen Lime hade förmodligen överansträngt sig under vilda lekar med Aili sistlidna helg och hade fått lite ont i benet och fick hålla sig hemma. Modji med de två döttrarna Aili och Saivi visades i Öppen klass tikar och en totalt urfälld Aili, utan någon underull, fick Very Good. Hennes mamma Modji hade börjat få tillbaka päls och underull och fick Excellent och hennes dotter Saivi var fullpälsad med en fantastiskt fin tjock och blänkande kolsvart päls och hon fick Excellent och vann klassen. Mycket välförtjänt framför sin mamma Modji som kom tvåa och Aili kom sist. Helt korrekt!
I Veranklassen visade Násti framför allt upp en fin kropp och mycket bra rörelser för sin ålder! Ingen päls skymde sikten så att säga. Slimmad såg hon riktigt ung och fin ut! Násti älskar utställningar och svansen gick hela tiden. En mycket glad Násti fick Very Good. Helt rättvist vann betydligt yngre och mycket välpälsade Arvåsens Balva rubbet och blev både Bästa Veteran och BIR med CK! Grattis!
En uppfödargrupp fick Matte ihop och domaren bad faktiskt om ursäkt när han höll inne ett HP, med motiveringen att gruppen hade ett så stort åldersspann från 13½ till knappt 3 år att den i finalringen inte var konkurenskraftig. Med båda sina händer höll han Mattes hand länge och beklagade, men uttryckte samtidigt stor beundran för den pigga Násti och hennes fantastiskt fina rörelser för sin ålder. "Du får ett förstapris och du skall vara mycket glad åt dina fina hundar!"
Det är Matte!
Så här står det i kritiken:
"Grupp med tre kombinationer. Fyra tikar med bra huvuden. Bra kroppar och benstommar. Något ojämn grupp på grund av stor åldersskillnad priset." Plac. 1
Efter domarbyte var det Bo Wiberg som dömde och platsen var Högbo bruk.
Genomblåsta och genomfrusna samlade sig Camp Gátchis för en gemensam fika med hembakta bullar. Varmt kaffe satt så himla bra! Tack Saivimatte som måste invänta finalen åtskilliga timmar senare. Lite shopping hann det även bli under gemensamt promenerande för att få värme i stela kroppar, som tillbringat mycket tid i blåsig väntan vid ringside.
Hemresan gick fint, men kylan inombords ville inte riktigt släppa. En extra väst hade Matte behövt! Hösten skall förvisso frysas in. Även Husse kände sig ruggig när ytterdörren öppnades i stugan och temperaturen inne låg på arton grader. Matte tände en brasa och hällde upp varsin whisky. Sedan spred sig god värme i frusna kroppar! Hundarna rullade ihop sig framför kaminen för första gången sedan innan sommaren.
En ny årstid har inletts.