I början av 1990-talet tävlade Matte i lydnad med sin Husky/Schäfer-blandis. Det gick riktigt bra och blandrasen Fenja fick en titel - LP 1. När hon i lydnadsklass två fått en andraplacering med 14 deltagare, kände sig Matte väldigt nöjd. Ännu mer nöjd blev Matte när hunden kom in på en räddningskurs. Då slutade Matte med tävlandet i lydnad. Sedan blev det räddning för hela slanten.
Efter att ha haft två räddningshundar och utan att ha tävlat lydnad på väldigt många år, begick Matte på lördagen sin tävlingsdebut med sin nästkommande räddningshund Modji. Men nu inte i tävlingslydnad modell traditionell. Matte har upptäckt glädjen med att träna rallylydnad, som så väldigt många andra. Känslan är att det appellerar speciellt till kärringar i Mattes åldersklass. Grovt räknat. De som tidigare tävlat lydnad med många hundar under många år, inspireras av det mer positiva och omväxlande sättet att träna lydnad med sin hund. Kul att prova något nytt!
Tävlingsdebuten skulle ske i Velamsunds ridhus, oerhört vackert beläget vid vattnet på Norra Lagnö, i Nacka kommun. Arrangör var Nacka BK. Ridlektioner pågick under förmiddagen och sekreteriatet öppnade 13.00. Tid fanns alltså för att ta det lugnt på morgonen. De tävlande var indelade i två grupper. I Mattes grupp tävlade 40 ekipage och Matte skulle starta som nummer 10. De två grupperna tävlade samtidigt på två olika banor, med en korridor däremellan. Halva gruppen hade bangenomgång och tävlade sedan. Därefter hade den andra halvan av gruppen bangenomgång och tävlade. Först därefter var tävlingen slut. Varje grupp genomförde en egen tävling. Detta var ett smidigt sätt att kunna låta så många som möjligt få vara med. Nu tävlade drygt 80 ekipage under eftermiddagen. Några ekipage uteblev.
Husse och Matte var som vanligt på plats i mycket god tid. Alltså var det inga problem med att få parkeringsplats och Modji fick känna in miljön. Anläggningen var enastående! Hästar överallt. Flera stall och en rad med uteboxar. Ett gigantiskt ridhus. Får därtill. En naturskola och helt allmänt ett flitigt nyttjat naturområde, med mycket folk i rörelse. Synnerligen välskötta byggnader var en fröjd för ögat. Över alltihopa lyste moder Sol!
Modji fick en första promenad och upptäckte fåren. Hon uppträdde väldigt balanserat. Närmade sig dem nyfiket. Var helt tyst och intog sedan en bra vallningsposition när hon backade bak och väntade på något. Rörelse från fåren förmodligen. Modji mötte mängder med hundar och hästar som hon iakttog, men inte fäste stor vikt vid. När Modji fått kolla av området fick hon ett kort träningspass. Det förlade Matte alldeles utanför ingången till ett av stallen. Där stod en häst i gången och blev ryktad och en katt rörde sig även vid dörren. Modji fick tuffa krav på sig att ignorera vad som skedde runt omkring. Hon lyckades riktigt bra. Vilket kändes hoppfullt!
Vid bangenomgången blev Matte varse att sättandet av hunden framför, inte längre fick ske så som Matte lärt sig på kursen för ett par år sedan. Regeländring... Föraren får inte kliva bak ett steg för att få in hunden framför. Föraren måste stå helt still med fötterna ihop och kommendera hunen på plats framför - sittande vänd mot föraren. Matte gick ut och genomförde en snabbkurs i att utföra momentet på nytt sätt. Modji svarade upp bra! Banan innehöll tre olika moment med hunden sittande framför.
Efter bangången klockan 14 rasslade det på ganska bra. Nummer 9 startade och därmed fick Matte och Modji komma in i ridhuset och förbereda sig. Kontakt. Koncentration. Matte satte igång och höll god fart för att få med Modji. Det kändes bra och Modji var följsam: Ända till dess en hund skällde på läktaren! Just som Modji nådde hörnet vid läktaren... I ett moment där Modji skulle vända bakom bakom Matte hände något. Var befann sig Modji egentligen? Men det redde ut sig hyfsat och Matte började kvittra som en kanariefågel för att få med Modji igen. Det lyckades någorlunda, men Matte missade och gjorde fel vid nästa skylt. Inget sättande - bara gå. Matte satte Modji. Så kan det bli.
Under jackan hade Matte gömt Modjis leksak och direkt efter målgång, utanför banan, fick Modji sin leksak och kampade vilt med Matte. Länge och intensivt. Det kändes bra. Bortsett från okoncentrationen i hörnan. Utan ridhusträningen tror inte Matte att det hade gått såpass bra. Störningsträning och kontakt behövs det helt klart mer av!
Lite mera promenerande och sedan fika i serveringen med utsikt över ridhuset. Några timmars väntan. Men bekanta hamnade vid samma bord, så tiden gick inte alltför långsamt. Mycket folk och många hundar vid alla bord. Modji knöt sig under bordet mellan Husse och Matte och sov gott. Länge. Inga problem att koppla av där inte! Många hundar gnällde, gnydde, skällde. Modji gav inte ett enda skall under hela dagen.
Först vid 18.30 blev det prisutdelning. Namn ropades upp. Förvirring. Började man uppifrån eller nerifrån. Någon frågade. "Ännu inga poäng" blev svaret. Inte bara Matte var novis i sammanhanget. Matte visste inte om det var bra eller dåligt att inte bli uppropad. Till slut var hälften av deltagarna uppropade och Mattes namn var inte nämnt. Skumt. Men så var det Mattes och Modjis tur att gå fram och få sitt protokoll. Det föreföll positivt på något sätt. Domaren sken som en sol, räckte över protokollet och sade:"Bra jobbat! En jättetrevlig hund!" Godkänt! Matte hör taskigt men detta hörde Matte väldigt bra!
Matte och Modji klarade sig precis över gränsen där 70 poäng av 100 är godkänt och betyder "en pinne".
Resultat: 71 poäng och plats 19 av 40 tävlande. Avdrag: 9 ettor för nosande och sträckt koppel, 2 ettor för bristande samarbete mindre, 1 etta för långsamt utförande, 1 trea för förarfel, 1 tia för ej korrekt utfört moment. Avdrag för momenten -25, avdrag för helheten -4. Helhetsintryck och kommentarer: Bra jobbat! Träna koncentration och kontakt. Trevlig hund.
Att träna koncentration och kontakt är just vad Matte jobbat mest med och Modji har svarat mycket bra på träningen. Först i augusti kändes det tänkbart att anmäla sig till en tävling, då Modji dessförinnan varit väldigt omogen och splittrad. Matte fortsätter alltså träningen på den inslagna vägen.
Så var det klart! Första pinnen på den första officiella tävlingen med Modji!
Nöjda och belåtna med en härlig dag, på alla sätt och vis, åkte Husse och Matte hem till Gázzi och Násti, som bedömdes ha det bättre hemma än i bilen. Tack snälla Y. för att Du trots nyfödda knytt kvistade över och släppte ut våra hundar!