Midsommardagen - lördag.
En dag som började i stort sett som dagen innan slutat. Mulet och blött, kylslaget. Men frampå dagen tog det sig vartefter. Iklädda regnkläder for Husse och Matte till torpet med viss bävan. Medförande hundarna. Vad kunde ha hänt sedan Husses besök efter jobbet på torsdagen.... Inte mycket visade det sig. Två döda myror låg under sprickan i taket och en liten myra traskade sömnigt/drogat över golvet i mycket sakta mak, när det började röra sig i stugan. Matte sprutade in mera gift där myrorna visat sig och sedan avvaktade familjen ett tag.
Násti satte sig genast att passa sina sorkhål! Aili gick in i stugan och knöt sig och Modji försvann någonstans på tomten. Som kryllade av Vinbergssnäckor efter regnandet. Lite pyssel på tomten höll Husse och Matte sysselsatta och vartefter började molnen dra undan. Då och då kollades stugan, men nya myror dök inte upp. Skönt. Familjen samlade ihop sig och en yrvaken Aili dök upp någonstans ifrån det inre av torpstugan. Hon ligger gärna under bord, både här och hemma.
Färden gick vidare mot Östanå färjeläge för lite skärgårdskänsla på hemvägen. Nu hade solen behagat titta fram och regnkläderna var överflödiga. I färjeläget rådde full aktivitet med många som skulle till och från Ljusterö. Den lilla lanthandeln och loppisen Lumpladan var välbesökta av både bil och båtburna köpsugna. Husse och Matte slog sig ner vid stranden med varsin glass. Hundarna hade mycket att titta på. När någon Finlandsfärja passerar i sundet mellan fastlandet och Ljusterö fylls det till stor del och kontrasterna mellan färjan och alla andra båtar blir enorm. Det ser ut som ett gigantiskt hus vuxit upp och fyller farleden.
Matte besökte naturligtvis loppisen, då det ständigt tillkommer nya varor. Särskilt så här års då omsättningen ökar markant. På bordet utanför låg innehållet från en kista som stått orörd på ett torp i Kårsta sedan 1940! När torpet skulle säljas köptes allt som fanns upp och var nu till försäljning. Innehållet i denna kista bestod av lakan, örngott och handdukar i grovt lin. Även två enkla särkar var upphängda. Alla lakan och handdukar var hårt vikta och rullade och linet var oblekt och i olika nyanser. Hemvävda, då bredden på vävstolen bara räckte till halva lakan, varför de var försedda med en prydlig vändsöm på längden där det var skarvat. Två av lakanen hade handvirkade grova spetsar och på det ena var "SOV GOTT" invirkat i mönstret. Linet såg handspunnet ut. Allt såg oanvänt ut och att rulla upp de lakan som veks och rullades 1940 kändes magiskt. Som att titta in i en annan tid. Loppisägaren hade bara packat upp kistan och placerat ut linföremålen. Kanske var de tillverkade ännu längre bak i tiden, men packades ner 1940? De såg helt nya och helt oanvända ut och ett örngott med SOV GOTT var det enda som hunnit säljas. En stark känsla av att detta var en brudkista packad för länge sedan infann sig. Matte köpte de båda paradlakanen med ett fantastiskt tyg, skickligt sömmade och med passande infällda spetsar. För att förhoppningsvis använda som solskyddande gardiner i det nya sovrummet med fönster mot söder och väster. Undrande över vem M var som i rött broderat bokstaven på handdukarna. MS stod det på några. Vem bodde i "Gropen" i Kårsta? Det skulle Matte vilja veta. Varför packades denna kista för så länge sedan och varför blev den stående orörd i alla dessa år? Sprack förlovningen? Avled någon? Det var krigsår. Mycket kan ha hänt. Fantasin sattes i rörelse. Nu är lakanen uppackade och de är helt felfria. När ljuset silar genom det tjocka tyget framträder varje inslag i väven i olika nyanser. Så vackert och med en historia, men en okänd historia som lockar till viss spaning.
Tillbaka hemma i den andra lilla stugan tog Husse med sig hundarna på en promenad vid sjön. Matte fixade Midsommartårtan under tiden. En lättäten och frisk jordgubbstårta av färdiga bottnar, med fyllningar av jordgubbar, crème fràiche, lemon curd och lime.
Lakanen hängde på vädring och fladdrade i vinden för första gången på 75 år. Som nya. Märkligt.
Enligt loppisägaren var sådana lakan utmärkta att klippa sönder och klä om stolsitsar med..... Man ser olika på saker och ting.