Måndagen blev en repris av söndagen. En regnpromenad med hundarna på förmiddagen. "Den långa morgonturen". I utkanten av området mot "stora vägen" står en busskur för skolbarnen när de väntar på skolbussen. I kuren finns en anslagstavla där information från samfällighetens styrelse sätts upp. I anslutning till den tavlan annonseras även diverse olika saker av de boende. Nu visade det sig att under söndagsdygnet hade någon roat sig med att försöka sätta eld på alltihop! Brända pappersflagor, sot, aska och brännmärken på golvet. En bit bort låg diverse skräp samt en halvbränd vedklabbe. Vad rör sig i skallen på en som gör något sådant? Skvalpande vatten förmodligen.
Lite längre bort efter grusvägen som leder runt halva området, snubblade Matte nästan i ett gigantiskt potthål. Mitt för ett pumphus var vägen underminerad och en del av vägbanan hade försvunnit rakt ner, med knivskarpa och lodräta kanter. Matte hittade en lång slana från en närliggande rishög och stack ner den i hålet. Den gick att sticka ner hur långt som helst. Bottenlöst vad det verkade! Men i regn och dimma blev denna tunna markering väldigt otydlig och Matte letade efter något att förtydliga med. I en skräphög vid en grind låg en tom vit femlitersdunk. Den hängde Matte på pinnen som ett varningsmärke.
En katt sprang över vägen framför hundarna och Násti råkade skälla till. Hon vände genast på huvudet och förväntade sig godis. Den betingade reflexen fungerade!
På eftermiddagen åkte Matte på sjukbesök, liksom varje dag den senaste veckan.
En reflektion: Vid varje besök måste man passera genom en dimma av cigarettrök utanför sjukhusentrén! Där, under taket, flockas inneliggande patienter med besökare och försämrar sin hälsa radikalt. En kvinna stod i tunn sjukhusskjorta och medföljande droppställning och bolmade friskt över alla som skulle in eller ut genom sjukhusets huvudingång. Övriga rökare var mer påklädda. Matte passerade mellan fem rökare som blåste rök i ansiktet på passerande. In på sjukavdelningen kom Matte hostande såsom en bärare av influensasmitta.
Matte anser att det är rent vansinne från Danderyds Sjukhusledning att upplåta hela området utanför huvudentrén som rökruta!
Nu kanske någon undrar vart hundarna tog vägen i detta inlägg i Hunddagboken? På promenaden var de med och på eftermiddagen var de hemma. Mattes hundliv är lite reducerat just nu. Tid måste läggas på andra saker. Vilket Modji reagerat på genom att fram mot 1-årsdagen börja tugga sönder hundkorgarna. Hon som inte tuggat sönder saker tidigare.
Vilket stärker Mattes uppfattning att en Lapsk Vallhund hittar på egna jobb om den inte blir tilldelad ett. Självständiga hundar med stor arbetslust klarar sysselsättningen på egen tass!
Tillbaka