Modji är mycket intresserad av hönsen och ankorna snett över vägen. På onsdagen tog Matte med sig Modji och tittade till fjäderfäna när deras matte var upptagen på annat håll. De är sedan några dagar tillbaka utsatta för hot från både grävling och rovfågel och Matte och Modji medverkar gärna till att de skall kunna få vara ute i frihet så mycket som möjligt. Modjis koppel häktades fast i en staketstolpe och där satt hon alltunder det att alla fåglarna rörde sig helt nära henne. När ankorna klev ner i sin bassäng väldigt nära Modji, blev hon extra intresserad! Matte kände det som att Modji ville vara med dem. Så Modjis vallningsegenskaper testades på fyra ankor. I brist på renar. Modji hölls kopplad och hon gick lugnt bakom de vaggande ankorna, höll ett bra avstånd och såg till att flocken höll ihop. När de vaggat in i hönsgården var hon nöjd och avbröt vallandet. Duktig Modji!
Matte var därefter tvungen att fara iväg ett tag och vid återkomsten var det lugnt och harmoniskt bland tamfåglarna snett över vägen. Men så hände något, för Matte omärkligt, men det var med ens väldigt tyst. Inga kluckande hönor, inget galande och inga "skrattande" ankor. En fågel skrek till och Modji tittade stint upp i eken på en annan granntomt. Matte gick för att kolla och Modji fick bli kvar hemma på tomten med de andra hundarna. Inte en höna någonstans och ankorna var också försvunna. Matte letade över hela tomten och inne i hönshuset. Så dök ankorna upp, en efter en och den minsta hönan och de halvvuxna kycklingarna kom fram från sitt gömställe under hönshuset. Matte letade vidare och lockade på pullorna. Då svarade en höna från det inre av ett cypressbuskage. Där var de gömda allihop. Matte letade igenom tomten, men hittade inga tappade fjädrar någonstans. Så hördes åter ett fågelskrik och ankorna skyndade i panik in i hönsgården igen. Matte märkte ett visst flaxande i eken och slog ihop händerna. Ut flög först de två skatorna, som finns här för jämnan. Matte väsnades mera och en duvhök lämnade eken. Matte aplåderade än värre och en större duvhök lämnade till slut eken, även den.
Matte lämnade tomten och lät hönsen lugna ner sig, men kollade noga att ingen rovfågel kom tillbaka. Modji var på alerten och satte sig på trappen och vaktade med blicken stint riktad mot hönsochanktomten. Matte lagade middag med ytterdörren öppen och Modji i blickfånget. Tamfåglarnas egen vaktpost.
På kvällen tränade hela familjen tillsammans med de två grannuppfödarna på områdets fotbollsplan. Endast rally denna kväll och ingen hel bana. I stället lades ett flertal kortbanor ut, med skyltar från fortsättningsklassen. Som tidigare körde Husse först lite vanlig lydnad med Násti och tog en promenad med Gázzi. Därefter fick Gázzi träna rally en stund och hon skötte sig riktigt bra. Hon blir så glad! Matte lät även Násti träna rally och hon tycker också att lydnadsträning blivit riktigt roligt!
Det är stor skillnad på att träna rally och klassisk tävlingslydnad! I rallylydnad ser alla glada och positiva ut och det beror säkert till en del på att det är så oändligt mycket mer varierat! Hundarna måste kunna så många olika saker och det upplevs säkert lika stimulerande av dem som av förarna. Modji fick för första gången köra på en längre stund utan kamplek och det funkade riktigt bra. Hon behövde tagga ner, men var inte lika adrenalinsprutande som förra onsdagen. Då hon gafflade alldeles för mycket! Denna onsdagträning föregicks av ett rejält frisök på tisdagen och Modji hade fått ur sig lite av överskottsenergin då.
Hur skulle familjens hundar ha varit om de inte fått möjligheten att träna sök eller något annat? Hur gör alla arbetslösa Lapska av med all den energi som finns i dem, om de bara går som sällskapshundar? Eller finns det Lapska som nöjer sig med en promenadtillvaro? Utan att få möjligheten att lösa problem och jobba självständigt, som de är avlade för att göra. Måtte inte utvecklingen, även inom denna härliga ras, gå mot "lugna", ointresserade och bekväma hundar, utan det driv de behöver för att kunna arbeta. Mer lättsålda valpar som aldrig kommer att upplevas som slynglar och hamna på omplaceringslistan.
Träningskvällen avslutades med fika hos Kooikermatte, på hennes härliga glasveranda med levande ljus! Tack så mycket!