Tisdag.
Nu hade golfbanans stora bana stängts för säsongen. Bara den lilla banan och driving rangen var öppna. Ytorna på stora banan var återigen tillgängliga för hundägare och andra att promenera på. Matte hade planerat att åka iväg för en långpromenad med Aili och Dima och hade precis fixat lite fika, när telefonen började ringa. Ett spamsamtal som blockerades av Matte. Det ringde igen. Matte svarade lite stressat men ingen fanns där. Det ringde igen och samma sak nu (varför svara över huvud taget...?) och omedelbart kom ett sms angående en påminnelse om ett kommande besök för hörselkoll. Man angav att man förgäves sökt Matte. Mottagningen inne i stugan svajar. Så ringde det igen. En nu rätt stressad Matte svarade utan att kolla numret, tänkande att hörcentralen ville något. Så var det inte och Matte skulle inte ha svarat.
Här kommer en varning för ännu ett sätt att lura lättlurade åldringar på. En robotröst på engelska meddelade att det var Klarna International som i ett automatsvar varnade för att en aktivitet pågick på Mattes konto. Så tog en robotröst ? eller inte vid och på bra men aningen bruten svenska upplystes Matte om att hon kunde stoppa transaktionen genom att trycka 1 och för att få tillbaka pengarna trycka 2. Varpå Matte omedelbart bröt samtalet och ringde Klarna för koll. Lååång telefonkö. Så klart ett bedrägeriförsök. Matte ringde polisen och anmälde, då polisen för statistik angående telefonbedrägerier samt vill veta nya metoder. Ganska lång väntan blev det även där. Även polisen betraktade detta som ett bedrägeriförsök. Matte fick beröm för att ha fattat detta och avbrutit samtalet som kom från Sverige och ingen innehavare av numret gick att spåra.
Mitt i skrivandet här blev Matte avbruten och under tiden blev det klart att Trump kommer tillbaka. 
Efter en timmes telefonerande för att rapportera misstänkt bedrägeriförsök och koll av konton kom Matte så äntligen iväg til golfbanan, med två otåliga hundar beredda på avfärd sedan länge.
Många golfare var ute på lilla bannan och slog på rangen, varför Matte fick ta en omväg ut på stora banan för att inte riskera att få någon snedslagen golfboll i skallen på sig eller hundarna. Aili ville desperat ut på rangen där hon vet att hararna lämna godsaker vid varje flagga! Hon får alltid gå lös här och var plötsligt aningen hörselskadad när Matte ville gå i motsatt riktning. Hon inrättade sig dock i ledet och föjde Matte och Dima, som hade en tio meter lång lina för viss frihet. Matte håller ALLTID i linan! Med linan släpande lös på marken kan hunden dra iväg med linan efter sig och trassla in sig någonstans i skogen. Många går med en lina släpande på marken och ibland har hundar försvunnit med en lång lina som fastnat och hunden har inte hittats. Aili vet vilka regler som gäller för att få vara lös. Man måste hålla ihop flocken och man får inte dra iväg efter vilda djur. Inga egna äventyr och hela tiden inom synhåll för Matte, även om avståndet är kort till henne. Innan man rundar något vänder man sig om och kollar med Matte. Det har Aili lärt sig och får därmed vara lös. Hundarna skall hålla reda på Matte! Inte tvärtom.
Komna nästan längst bort på banan hörde Matte och hundarna en skarp vissling baköver och blev stående. En ensam person syns långt borta och långt bortifrån kommer en Schäfer på inkallningen. Matte klär både sig själv och hundarna i gul varselfärg för att synas för andra hundägare. Matte traskade vidare med Aili och Dima och av Schäfern med ägare syntes ingenting. Längst bort på banan, vid det sista hålet, stod bänken kvar och här pausade Matte med en fika i skogskanten. Här ligger ett rätt stort naturreservat med skog i gränsen mot en grannkommun där man nyligen iaktog en björn i andra änden av skogen någon mil bort. Matte njöt av sitt kaffe och sin smörgås och hundarna slog sig till ro efter att ha fått lite godis. När det började låta i skogen några meter bort reste sig hundarna med spetsade öron och vittrade i luften österut; i den riktning där en björn iakttagits. Vilket bara Matte visste. Spänningen var stor - vem eller vad skulle dyka upp ur den täta urskogen? Ljudet försvann bortåt, efter att ha kommit allt närmare.
Klicka för större bild.
Matte och hundarna traskade vidare på golfbanan och åter syntes Schäfern med förare på avstånd, på väg bort mot parkeringen. Aili och Dima upptäckte möjligheten till sorkjakt i förnan i utkanten av gräsytan. De fick roa sig en kort stund, men Matte vill inte att de lemlästar något djur. Det är inte särskilt roligt att förkorta lidandet för en stor sork som fått ryggen knäckt och med förlamad bakdel försöker fly. En gång räcker. En förvånad hund blev stående inför offrets storlek och Matte måste ingripa. Att äta smågnagare är inget Matte låter sina hundar göra. Det medför ideliga avmaskningar precis som med utelevande katter.
Efter två timmars vistelse på golfbanan återvände Matte och hundarna till bilen, nöjda och belåtna. Hundarna var inte nödbedda när Matte öppnade grindarna i bakskuffen och de rullade ihop sig och gick i viloläge.
En liten film från promenaden ligger på Instagram och FB/Lapsk Vallhund.