Färre folk och fä färdades på vägen på söndagen. Modji var iförd antiskällhalsbandet hela dagen och reagerade som på lördagen på detta. Hon hade utarbetat tekniken perfekt, där hon visste exakt hur halsbandet funkade. Hon buktalarskällde på låg nivå, om någon hund passerade. Inte mer. Men det sitter fortfarande i ryggmärgen på henne att hon skall ge skall och varna för folk och hundar nära tomten. Ryttare får passera på nära håll utan att hundarna kommenterar detta. Även rådjur kan lunka förbi på vägen utan att skällas ut. Men Modji måste lära sig att man belönas för att VARA tyst. Inte för BLI tyst. Efter att ha skällt.... En klar disinktion där! Hur som haver så var det väldigt tyst och behagligt längs denna hundtäta sträcka av vägen mest hela tiden.
En stor mörkbrun släthårig hund (Mastiffblandning?) kommer förbi ibland under sommarhalvåret. Lös och med en ägare som tyckt att det varit ok att hunden gått fram och provocerat hundar vid staketen, till dess hon blev ombedd att hålla undan hunden därifrån, kom förbi. De två Lapska satt knäpptysta framför huset och iakttog den lösa hunden. Det har de inte brukat göra. Om den hunden tycker de inte. Hur kan någon tycka att det är lämpligt att stanna upp och släppa fram sin hund till andras hundar för att hälsa, utan att ha frågat först? Varför vill man att hunden skall hälsa genom staket och grindar på okända hundar, som kan ha kennelhosta, rävskabb eller löss? Med små knytt i flocken vill man definitivt inte att de egna hundarna har närkontakt med andras hundar.
Familjens hundar är aldrig ute på tomten ensamma. De behöver inte ta på sig hela ansvaret för att vakta tomten.
Modji har sådan koll på sitt citronsprutande halsband att när Matte signalerade promenad och Násti började glädjeskälla av förväntan, slank Modji iväg och gäspade! Inte sjutton kunde hon stå nära en skällande hund och själv få ta straffet!
Smart Modji! Som nu inte skall ha något antiskällhalsband på sig. Det är inget som skall brukas mer än som en punktinsats. För träning. Helgen var just en sådan. När det är mer folk i rörelse än i veckorna.
Matte tog en promenad i området med hundarna och på söndagkvällen var det öde på vägarna.