Fredag.
Valparna blir bara vildare och vildare och verkar ha buskul med sina leksaker både inne och ute samt med varandra och alla klätterföremål i äventyrshörnan i valphagen. Äventyrsdelen växer och bjuder valparna på nya utmaningar ju större de blir. Matte bygger om och ihop och gör det allt klurigare för dem att ta sig fram. Ibland måste de tänka till ordentligt hur de skall krångla sig ut där de tagit sig in! Även en liten valphjärna behöver stimulans för att utvecklas. Vilket de förhoppningsvis har nytta av i sina nya hem, med olika hundaktiviteter. Att de kanske även blir fena på att ta sig ut när man försöker stänga in dem får man som bonus ;-). De levereras med viss insikt i dogparcour alltså! Men även vad en visselsignal betyder och en vänlig uppmaning "kom". De blir alltmer noga med att gå på toaletten där det finns tidningar under natten och köket och matrummet är osannolikt lättstädade när valparna väcks vid sjutiden. Magarna på dem ser fina ut av skiten att döma. De sover nu nätterna igenom. Månne det kan bero på stimulerande dagar som tröttar lagom mycket.
På fredagen sov de inne i köket efter frukost och morgonbus. De släpptes ut i sin hage precis framför ytterdörren mitt på dagen och där var de sedan kvar till dess det började dugga lite mot kvällningen. Då hade de lekt och sovit om vartannat och även ätit sina måltider där med god aptit, ur nya och lite större skålar av olika slag. De hade haft sällskap i hagen, eller precis utanför gallret hela den vakna tiden, för övervakning av aktiviteterna bland klätterföremålen. Vilket inneburit tillfällen till studier av deras beteende för både Matte och Husse. Mycket intressant!
På sena eftermiddagen fick valparna besök av en av de familjer som snart skall hämta hem en av tjejerna. Matte har delat ut tikarna så som hon känt passat bäst och här uppstod kärlek och valet kändes klockrent. Valparna är alla lika sociala och välkomnade besökarna in i hagen och hälsade fint. Alla ville vara i centrum! Hälsa på mig! Alla vill inte ha så sociala hundar, men Husses och Mattes erfarenhet är att det är mycket praktiskt med sociala hundar. Inte minst den senaste tiden har visat hur smidigt allt fungerat kring Aili, när hon utan problem följt med vem som helst och låtit sig ultraljudas och stickas av främmande människor. Utan att någon hemifrån behövt assistera, trots sin närvaro. Aili har varit trygg med vem som än hanterat henne. Valparnas måltidstid inträffade kort efter besökarnas ankomst, varför Matte tog hjälp av dem när fyra matskålar skulle ställas ner samtidigt. Inte gjorde valparna något väsen av det, utan välkomnade maten! Spelar roll hur och av vem. Smidigt med andra ord.
Farväl togs och nästa besök blir för att hämta hem en valp som kommer att få nya "syskon" att busa med och nya ytor att upptäcka! Ett liv fullt av aktiviteter väntar. Det känns gott i uppfödarhjärtat.
Valparna hade just flyttats inomhus och mörkret föll ute tillsammans med några regndroppar. De hade slumrat till, men ny mattid närmade sig. Då dök nästa besök upp i form av familj som oplanerat tittade in. Köket blev en naturlig samlingsplats och lite glass serverades. Valparna sov och drömde! Sprang och gläfste där de låg utspridda över golvet. På golvet satt även besökarna. Valpmys på hög nivå! Maten var klar att servera och vilan avblåstes kollektivt av valparna, när Matte lockade på dem med matskålarna. Även nu togs besökarna till hjälp med att servera två av valparna och i uppgiften ingick även att se till att var och en höll sig till sitt!
Kvällen började bli sen och valparna knöt sig mycket snart igen efter lite smålekande med varandre på maten. Ett lite saligt uttryck spred sig över ansiktet på Fanndi som placerat sig utsträckt på rygg i knät på sonsambon! Hon såg inte heller så missnöjd ut! Vill man umgås med valpar bör man som sagt sitta på golvet. Fanndi upptäckte att det var ledigt i långpannan framför spisen och skyndade sig rätt som det var dit och somnade tvärt. Varpå Násste såg chansen till ansiktsnära kelande och visade att hon vill bli upptagen i famnen. Självklart fick hon komma upp en litet stycke från golvet och somnade snabbt i famnen på den som just blivit övergiven av hennes syrra. Nu sov alla valparna och inte var det lätt för den som måste vända hemåt att överge Násste! En stilla undran yppades angående hur länge hon kunde tänkas sova och vilja ligga kvar i de mjukt omslutande armarna. Som om Násstes undermedvetna uppfattade frågan, började hon själv sträcka på sig och rullade liksom ur famntaget och intog långpannan tillsammans med Fanndi. Men där någonstans började hela valpskaran röra sig runt och byta platser i en gemensam rockad. Det var dags att göra kväll och säga god natt till varandra.
Husse gick ut på kvällsrastning med Modji och Aili och på den numera ständiga frågan om hur Aili bajsat blev svaret "normalfärgat"! Jubel i stugan! Konsistensen har varit fin i flera dagar nu men färgen svart och tydande på blod i avföringen. Inte denna kväll. Aili blir allt bättre! Men hormonerna vill ännu få in henne till valparna, även om hon själv egentligen inte vill. Det går över. Just nu är hon dock smärtsamt ambivalent. För kroppskontakt mellan mor och barn håller Matte valparna så att Aili ännu kan tvätta underredet på dem. Utan att de hänger sig fast i tuttarna hennes.
Veterinären hade ringt utan att någon hört det och ett meddelande var lämnat, där Husse och Matte fick veta att Ailis provsvar angav fortsatt bättring. Skönt.