Torsdag.
Självständiga hundar är något som Matte gillar. Hundar som kan tänka själva och lösa problem. När de väljer samarbetets väg ger det tillfredsställelse. Husky, Husky/Schäfer och Lapsk! Härliga erfarenheter! Men om en självständig dator tycker Matte INTE !
På torsdagsmorgonen väckte Matte datorn som för det mesta, bara för att konstatera att den valt att installera några uppdateringar. Det kunde väl inte ta så lång tid. Tänkte Matte naivt. Som fick vänta i två timmar på att kunna stänga av datorn igen. Då utan ytterligare tid att ägna den någon uppmärksamhet. Datorstyrd Matte således. Som nu måste ta tag i dagen och göra vad som göras måste på annat håll.
Vilket till en början innebar en skogspromenad i en nu snö och isfri skog. Det fick bli "Mopperundan" som erbjuder en högst varierad natur med gammal granskog, bergig och mycket kuperad tallmark samt ett kärr och en myr på norrländskt vis glest bevuxen med små knotiga tallar, dock utan hjortron. Sedan fick hundarna hänga med på en tur till centrum för några ärenden.
I onsdags tränade familjen som vanligt och denna kväll i kulvertar och källarutrymmen under skolan i Täby. Tränade gjorde fyra Lapska tjejer och en Lapsk kille.
Násti fick söka av det "råa" utrymmet med dammig sand på golvet i koppel och utan figuranter, för att inte dra in en massa damm i lungorna. Hon blir hes och rosslig av detta på äldre dagar. En period har hon haft problem med slem och skallet har varit dåligt, men Matte testade med att ge henne slemlösande Bisolvon för små barn några gånger i veckan och det har haft en mycket god inverkan på Nástis luftvägar. Ökad slembildning med torra slemhinnor är en åkomma många äldre tvåbeningar drabbas av, så varför inte Násti. Slemlösande medicin får Matte så då får Násti det också. Bestämde Matte alldeles själv utan att fråga vetten och det förefaller ha varit en bra ordination. Denna kväll fyndade Násti tre figgar i det renare källarutrymmet med betonggolv och vid skallgivningen var Nástis röst klarare och renare än tidigare i höstas.
När det var Modjis och Ailis tur valde Matte att ha de tre figgarna gömda på okända ställen och så kördes Modji och Aili samtidigt med konkurens på ett frisök. Ett gemensamt sök har de inte haft sedan Aili var ett småbarn och skulle lära sig. Nu bar det av i full fart och inte hade figuranterna placerat sig enkelt direkt! Den första figgen hittade de liggande uppe på några rör under taket och vittringen spred sig vida omkring. Nästa figge låg inkrupen långt in i centrum av området. Som består av en kulvert i fyrkant runt detta outgrävda centrum bakom betongväggar och under skolans golv. Den sista figgen fanns bakom en låst dörr som Husse sagt sig inte ha nycklen till! Så då tänkte Matte för mycket när hon inte litade på sina hundar och tittade bakom en intilliggande dörr i stället! När de så fint visade vid rätt dörr med bra skall tillsammans. Där kunde ju ingen komma in.... Man skall inte ha så många förutfattade meningar när man söktränar.
Det var mycket intressant att se hur fint mor och dotter samarbetade i söket! Vid några tillfällen stannade Aili upp och studerade sin mer rutinerade mamma! När vittringsförhållandena var knepiga och vittringen for åt olika håll. Vallhundar samarbetar inte sällan när de vallar en flock djur. Nu löste Aili och Modji uppgiften tillsammans på ett mycket bra sätt och i mycket hög fart! Vid ett tillfälle var det Aili som spikade vittringskällan först och övriga två legor spikade Modji först. Att de båda hundarna hade roligt var det ingen tvekan om!
Övriga två Lapska var mycket duktiga även de denna träningskväll!