Lördag.
Även denna dag bjöd Matte hundarna på lite letaluktenlek i stugan på förmiddagen. Lukten placerades om några gånger och lika roligt tyckte de att det var den här gången! Tre gånger gömdes lukten om i olika rum och på olika nivåer. Modji var så laddad att hon nästan skrek när hon startades. Rätt attityd, men kanske inte rätt arbetstemperatur! För att få ner tempen på henne tvingades hon sitta still och vittra in rummet innan start, så att nosen var påkopplad direkt från starten.
På eftermiddagen kunde Matte konstatera att äntligen var den asfalterade vägen förbi stugan åter halkfri och Matte vågade ta med hundarna ut på en cykeltur, efter en tids uppehåll. En osynlig och förädisk ishinna har bildats, när fukten frusit på under kalla nätter. En tur i "promenadtempo" blev det med några tempoökningar på lämpliga ställen. Ett möte med en granne försedd med en hel klase hundar blev det och Aili hade nog gärna stannat och hälsat! Ambivalent blev hon och Matte valde den vänstra vägen som just dök upp, för att göra det enkelt för de båda mattarna vid mötet på den smala vägen. Men plötsligt tog det emot väldeliga när Matte försökte trampa cykeln framåt i det svaga motlutet! Aili hade valt att byta riktning och var på väg bakåt! Stackars Modji gick i stå och Matte blev tvungen att göra detsamma. Rättning bringades i ledet och Matt kunde fortsätta i tänkt riktning. Bara för att lite senare komma ikapp grannen med sin hundgrupp. Nu var det hon som valde att gå in i en tomtinfart som dök upp väldigt lägligt och Aili hade den goda smaken att lyda Mattes skarpa kommando FRAMMÅT! I ögonvrån kunde Matte se klasen med småhundar däremot försöka få till ett hundmöte! Matte trampade vidare och var snart hemma igen. Välbehållen med sina hundar.
De fick nu hålla sig inne på tomten, när Matte hämtat spaden och åter gick ut genom grinden. Dräneringsdiket på den intilliggande tomten behövde justeras, så då satte Matte igång med att göra det. Hon grävde och hon grävde. Rättade till och gjorde om lite i vägdiket för bättre avrinning och för ökat flöde i den intilliggande vägtrumman. Grävandet sker i tomtgränsen och är nödvändigt för båda fastigheterna. Mattes rygg är tydligen starkast av de tre berörda parterna. Trots kraftiga förslitningar. Husse höll på med annat inne på tomten och hade full uppsikt över vägen, infarten och Mattes grävande.
När Matte gjorde kväll i skymningen och ställde undan spaden för dagen, hade Husse något intressant att berätta.
Rådjuren går ständigt inpå tomtgränsen och är tämligen orädda för hela Lapskflocken två- som fyrbenta. Råbocken har gått här hela sommaren. Nu är det hans kvinnliga partner som gått här sedan en tid, utan sin avkomma och ätit fågelfrön under fågelbordet. Hon hade upptäckt Mattes bestyr intill vägkanten från sin position ute på vägen, Där stod hon bara ett litet stycke bort och iakttog Matte som grävde och grävde med blicken riktad ner i backen. Matte såg inget annat än lera. Så förflyttade sig geten vidare, men var väldigt nyfiken och blev åter stående för att studera den grävande tanten. Nu stod rågeten snett över vägen i grannens grindhål. Matte såg fortfarande inget annat än lera och vatten.
Men det var roligt att få höra efteråt, att Matte inte alls varit ensam där hon jobbade frenetiskt för bättre avrinning från tomterna, som ligger intill en bäck i en dalsänka på gammal sjöbotten.