I dag, onsdag, fyller Modjis fyra valpar 6 månader! De är alla till stor glädje i sina familjer och har påbörjat utbildningen till sina framtida uppgifter. Valpkurser, spårträning, sökträning, lydnadsträning, renträning/snöskoterträning och inte minst allmän uppfostran i större sammanhang än inom hemmets väggar. Där även en hundutställning är en bra träningsplats för en ung hund.
Tisdagen var väldigt blåsig, som de flesta dagar den senaste tiden. Matte tog med hundarna på en skogspromenad med lite lä och Aili fick åter springa lös, när de vuxna var kopplade. Lite fick de också vara lösa mot slutet av promenaden. Aili har stränga regler om att inte vistas mer än högst tio meter ifrån sin flock. Förutsatt att terrängen är öppen. Hon får inte hamna utom synhåll för Matte. Under promenaden kallas Aili in på lite olika sätt, när hon är på väg utanför den satta gränsen. Visselpipa används för det mesta och då tvärvänder Aili i en sladd. Mer effektivt än röstkommando. Aili drabbas också av lite avståndslydnadsträning på skogspromenaderna. Hon måste inte alltid komma till Matte, men hon måste ha kontakt och kunna stanna upp och vänta, byta riktning, sakta ner, sätta sig. Matte är mer motiverad att träna denna form av vardagslydnad och arbetslydnad än tävlingsmoment. Det får vänta. För det är inte alls lika viktigt för Matte. Som sett tävlingslydnadshundar på hög nivå vara usla på att lyda i vardagen. Men på klubben ser det tjusigt ut. Vad familjens hundar gör i skogen är det ju ingen som ser. Men en god kontakt i vardagen, förenklar hundlivet i flocken. Aili får allt högre krav på sig.
Aili påminner väldigt mycket om sin mamma Modji. Hon är följsam och uppmärksam och kontaktsökande. Älskar att vara knähund. Bra på signaler. Aili var bara ett litet knytt när hon började påkalla uppmärksamhet när vattenskålen var tom. Alla de fyra knytten hade hemmaspa på köksgolvet och tömde vattenskålen. Då greppade Aili den tunga keramikskålen och drog fram den till skivan i köksingången. Påfyllning tack! Hon ställde sig i skålen och krafsade intensivt med framfötterna och förde oväsen. På tisdagmorgonen vaknade inte Matte när Aili behövde gå ut på toa. Då krafsade hon på Snarkarhusses stängda dörr, till dess han vaknade och släppte ut henne. Smart.
Dagen tillbringades utomhus på tomten med mycket hundlek. Modji och Aili har ökat intensiteten i lekarna, med mycket hårdare kroppstacklingar och jaktlekar i hissnande farter. Regelrätta brottningsmatcher uppstår ibland. Det morras och tänder visas och ibland pips det. Men skam den som ger sig! Aili tar grabbatag i sin mammas nackskinn och försöker släpa iväg med henne! Ettrig och retfull och ibland får Modji nog. Vilket snabbt rinner av dottern. Násti är ibland med på ett hörn, men bryter när lekarna blir för tuffa. Lägger sig hos Matte, som sitter på bänken i solen vid vedbodväggen och de två gamlingarna ser roat på när ungdomarna roar sig, Typ.
Matte var faktiskt rätt aktiv själv. Av föremålen som hittades i vedboden och inspirationen från trädgårdsmässan, byggde Matte en snygg kant för att dölja ett fult rör som bildar kant vid ingången och över bäcken. En kreativ tidigare ägare valde stora järnrör att bygga med. Inför försäljningen målade han dem ljusgrå för att de skulle likna betong. Äntligen, efter tio år, börjar de rosta. Äntligen, efter tio år, fick Matte ändan ur vagnen och gjorde i alla fall något litet åt eländet. Nu har i alla fall vintergrönan något att få fäste i och så hoppas Matte att allt snart bäddas in i fin grönska.
Hundarna fick ytterligare en skogspromenad med Husse i kvällningen, när Matte lagade middag. En spontan löksoppa med tre sorters lök och ett par potatisar, som fick koka ihop sig ordentligt. Buljong, lite äppelcidervinäger, lite socker och lite krossad svartpeppar. Serverad med tärningar av kryddad halloumi. Husse tog en andra portion, så soppan fick godkänt.