Onsdagens träning ägde rum i en sjukhuskällare på Lidingö. Sex Lapska Vallhundar deltog, tre tjejer och tre killar. Hundarna bands upp i rörinfästningar på rad och låg där snällt och väntade på sin tur.
Husse hade hittat på en ny variant av träning, som innebar att varje hund först fick söka av ett stort utrymme med fläktar för att hitta en försvunnen persons privata föremål, som visade sig vara bilnycklar samt plånbok. Därefter fick de söka tomt i ett skyddsrum med flera utrymmen och föraren fick inte gå in. Sedan fick hundarna direkt söka igenom ett större källarutrymme med olika delar och där fanns ägaren till de hittade föremålen gömd någonstans. Inte heller här fick föraren gå in. De Lapska Vallhundarnas förmåga att kunna arbeta självständigt kom här väl till pass! De måste även kunna vara goda problemlösare för att ta sig fram bland staplade trädgårdsmöbler och annat som plägar fylla källarförråd, både privata och mindre privata.
Násti var först ut och eftersom Matte är den som tränat henne i uppletande, var det också Matte som förde Násti i koppel för att systematiskt jobba av utrymmet. Násti fyndade nycklarna instoppade bakom ett tomfat intill en vägg och strax intill stoppade hon ner nosen i en kartong med ihopskrynklat papper och nådde inte ner helt i botten. Då skallmarkerade hon mot kartongen och Matte rotade runt och hittade den "förlorade" plånboken! Násti sökte sedan igenom skyddsrummet och var snart klar över att där inte fanns någon. I källarförrådet försvann hon med stor intensitet längs in, sprang på slamrande plyfaskivor och trängde sig emellan några trädgårdsmöbler och skallmarkerade pluskaägaren! Då först fick Matte gå in och tala om hur duktig Násti hade varit. Godisbelöning från figgen.
Modji gjorde ett liknande arbete och nu låg både föremålen och deras ägare gömda på lite andra ställen.
Så var det Ailis tur. Lite uppletande har hon gjort hemma på tomten av familjens egna bruksföremål. Detta var något helt annat! Aili fördes av Matte i koppel och nosade runt mycket ambitiöst. Utan att att ha en aning om vad det hela rörde sig om. När hon råkade sätta näsan på en nyckelknippa brast alla ut i jubel och klappade i händerna och Aili begrep, om möjligt, ännu mindre! En klicker hade nog varit betydligt lämpligare, om Matte bara hade haft den med. Aili jobbade vidare utan att veta att hon jobbade och råkade händelsevis stöta på även plånboken. Återigen bröt ett himla oväsen ut och Aili såg ut som en fårskalle. Bokstavligt talat. Öronen stod rätt ut och hon var synnerligen undrande. Var detta beröm, eller allmänt tossiga träningskompisar? Inte lätt att veta. Men strax var Aili med på noterna! Hon fick sökskynket på och sökte tomt under tystnad. Jobbade vidare i källarförrådet och fyndade äntligen en människa och nu visste hon vad hon skulle göra! Snygg skallmarkering och godisbelöning. En lättad Aili hade fått upp öronen i topp och hade gärna jobbat lite till med detta som hon begrep sig på.
Nu skall det tränas uppletande på bredare basis.
Gruppens killar skötte sig alldeles utmärkt allihop vad gäller både uppletande och sök vid detta sjukhusbesök.
Tack hela gänget för en trevlig kväll tillsammans!