Söndagen blev en dag vid datorn, med skriverier och bildfixande. Kameran var full och allt är inte omhändertaget ännu. Matte var inte helt i form. Om det nu kanske hade ett samband med de tonårstjejer som hängde över Matte i kassan på MAX på lördagen? Detta tjatter ekade i Mattes öron: "Ja mår så jävla illa! Fy fan! Jaba spydde i går!" "De gjorde förfan ja me! Ja drack en jävla massa cola och ja mår förfan fortfarande illa. Va ska du käka?" "Vet inte. Ja mår så jävla iiilla."
Husse tog en promenix med hundarna och Matte höll sig inne. Tacksam för att inte ha drabbats av vinterkräksjuka, bara lite orolig mage.
◊
Måndagen gav Matte ännu en chans till skidåkning, då tövädret dröjde här uppe i skogen. En minusgrad är ändå inte töväder! Matte tog nu med alla hundarna på en tur runt sjön Hoven. Solen sken och det var vindstilla. Ljuvligt! Vägen upp till sjön innebär en sträcka på 500 meter och det var en ganska isig vägbana, som trots en svag lutning uppför fick hundarna att med lätthet dra med sig Matte. Det gällde att hålla skidor och stavar under kontroll, för att inte tala om att hålla balansen.... Både Násti och Modji är mycket bra draghundar! Modji lärde sig snabbt.
Det isiga skidspår som ledde in i skogen, kändes inte som något för Matte, med tre dragvilliga hundar. Matte tog sig i stället ut på isen och hakade på ett uppkört skidspår. Det visade sig att den som åkt i spåret när det varit mjukt, haft smala löparskidor. Matte har breda turskidor och nu var spåret hårdfruset efter en kall natt. Då och då fick Matte tvärstopp och höll på att falla raklång över skidorna. Obehagligt! Stoppen berodde på att spåret här och där var för smalt för Mattes antika skidbindningar. Kabelbindningar som sticker ut på sidan av skidorna. Här och där var spåret även igenblåst och täckt av ett tjockt lager skarsnö. Temperaturen har varierat mycket med dagsmeja och mycket kalla nätter. Matte fick alltså trampa sig fram i spåret och även hundarna fick kämpa sig fram bitvis. En timmes skidåkning blev minst en halvtimmes skidgående. Bra motion! För alla!
På den andra sidan av sjön tillbringar vargarna en hel del tid. Där är inga hus och där finns mycket rådjur. Ur skogen kom några spårlöpor, som inte var färska. Snö hade drivit in i spårstämplarna. De gick ner på isen och ut till skidspåret. Hundarna reagerade, men inte fullt så intensivt som när de träffade på helt färska vargspår på golfbanan nyligen. Skidåkare hade rastat på ett kullfallet träd i strandkanten och kanske hade matrester lockat dit vargarna? Om det nu var vargspår. Men det kändes troligt, då spåren sedan följde skidspåret en liten bit, för att återvända upp i skogen. Inga hundspår fanns i snön på isen. Inte i övrigt heller. Flera olika skidspår ledde från den norra stranden av sjön och upp i skogen. In bland träd och bergknallar. Matte anar att allt fler är ute och letar efter vargarna. Skidspåren var färska och det har nyligen varit helg. Området ligger i Norrtälje Kommun och där får ett lodjur skjutas. Jakten börjar i dag. Förhoppningsvis ser vargarna då till att passera gränsen till Vallentuna. Så att ingen händelsevis ser fel. En jägare sköt en häst i en hage när han jagade vildsvin i somras. Man kan aldrig veta hur en del i jägarkåren har det med synen...