Lördag.
Hundarna fick vara ute på tomten en del på förmiddagen, när Husse och Matte sysslade med lite av varje. En skogspromenad fick de också. Innan det var dags att snygga till sig lite för att åka på kalas.
Lapsflocken begav sig söderut för att fira en son och hundarna var hedersgäster. En vårdag med växlande sol. Ett stopp gjordes på vägen för att Matte skulle kunna bidra med lite komplettering av fikabordet och då blev det väldigt tydligt vilken brytningstid som råder nu. En barnfamilj mötte Matte på parkeringen. Mor och barn var rätt påklädda i den kalla vinden och elvagradiga "värmen" och faderskapet gick iklädd endast ett linne! Ja byxor också. Men ungarna for hit och dit så han höll sig väl varm! Andra gick med täckjackor och en ung man kom i kortbyxor. Matte drog jackan tätare kring kroppen. Första besöket i en ny butik kan bli tidsödande och Husse och hundarna väntade. En tjänstvillig ung anställd gav Matte en privat guidad tur genom hela butiken, för att nå bageriavdelningen, varför väntan i bilen inte blev så lång för resten av flocken.
Vid ankomsten till kalasadressen hade nog de båda Lapska mer än gärna tagit en långpromenad längs Mälarens strand intill huset! Här kryllade det av dofter och snett framför dem kom ett par med en halvstor och kompakt hund, som inte ägnade de två Lapska minsta intresse. De svarade med samma ointresse. Snyggt jobbat. Inga spänningar och ett tyst möte. Matte fick vad hon tålde med händerna fulla, gående i kraftigt motlut uppför grässlänten mot entrén, från gatstumpen ner mot vattnet. Några mindre trappor där det var som brantast. Konditionen är usel..... Därefter skulle man uppför två trappor i det hisslösa huset. Matte kånkade och bar och pustade och skämdes för sitt bedrövliga fysiska tillstånd, när allt ställdes på sin spets så här. Husse gick efter och bar han också, samt höll i två koppel. Men upp kom Matte med brödkasse och presentpåse utan att få hjärtstopp och återhämtade sig glädjande snabbt. Ren och skär ovana vid att gå på detta vis, får väl anses vara största orsaken till den låga farten och anfåddheten.
Hundarna släpptes lösa när de inträdde i den stora och ljusa lägenheten, med en fantastisk utsikt över Mälaren. De var inte sena med att hitta den öppna balkongdörren i söder! Att hälsa på familjen var roligt! Hundarna blev glada! Ännu roligare var det att titta ut genom spjälorna i balkongräcket! Modji och Aili såg ända över till Färingsö och vattnet låg öppet med båtar i fjärran. På promenadvägen i strandkanten förbi båtklubben var många hundägare och andra ute och promenerade och under tystnad iakttog de båda hundarna allt som skedde inom synhåll. De gick in en kort sväng och kollade läget, upptäckte kakorna på det låga soffbordet, men rörde dem inte. Det var roligare ute!
Nu hade de tittat så mycket och så långt bort att de blev mer mottagliga för intryck på närmare håll. De hörde ljud nedanför balkongen och tittade ner samtidigt. Matte hade redan sett och förstod att de nu upptäckt katten som bor i lägenheten under i markplan! Inga skall, bara knappt hörbara gnyenden av upphetsning. Katter finns ju hemma runt om, men denna katt var en ny katt och den hade inte minsta intresse av de båda hundarna rakt ovanför. Dess ägare pysslade i en stor och helt fantastisk rabatt på uteplatsen och nu hade Modji och Aili fått något att studera på nära håll. De satt där, sida vid sida, med böjda nackar och studerade livet på uteplatsen rakt under dem.
Kaffet var klart, alla var på plats och hundarna fick varsitt hundkex. Balkongdörren lämnades på glänt. Modji valde ute och Aili valde inne. Helt tysta var de under hela besöket, oavsett vad de såg när de satt på balkongen. Dock hade Aili gett några skall i pur glädje vid ankomsten, men tystnade snabbt. Lägenheterna var väldigt lyhörda.
Efter några timmar var det dags att bryta upp och hundarna hade nog gärna blivit kvar ute på balkongen, med allt som hände nedanför och framför dem. Dock hade de nog ledsnat när alla gick hem och in för att göra kväll. Sin egen middag hade de inte heller velat missa.
Modji och Aili är väldigt lätta att ha med sig överallt, vilket naturligtvis är mycket roligt. De rör aldrig framdukat ätbart, ens på låga soffbord och de är inte vana vid att äta sådant som serveras på kaffebord. De får sitt hundkex och kakor och bullar ingår inte i vad de erbjuds. Ingen mat som är framlagd är tillåten att röra. Bara det de erbjuds/serveras. En husregel som gällt för alla hundar i flocken under alla år. Mattjuvar vill ine Husse och Matte ha och har försökt förebygga på detta sätt. Det finns sådant som människor petar i sig och som hundar absolut INTE får peta i sig, då det kan innebära livsfara.
Hundarna får inte heller stjäla mat från varandra! Vilket de inte heller gör.