Äntligen har grusvägarna i området torkat upp, trots kvarvarande rester av de kompakta plogvallarna i skuggiga lägen. Matte har tidigare gjort misstaget att ge sig ut med cykeln när vägarna sett torra ut på ytan, men i själva verket varit vattensjuka och gungflyliknande. Varför däcken sugits fast i underlaget och gjort cykelturen närmast plågsam. I vilket fall för Matte.
Under vintern har hundarna och Matte byggt upp en hyfsad kondition genom skidåkning och en hel del stavgående. Kondition är färskvara och behöver underhållas. Med tanke på det långa cykeluppehållet och att Násti är nyparad, blev cykelturen inte alls lång. Inte heller gick det fort. Gázzi fick stanna hemma när Násti och Modji kopplades fast i "springern" på Mattes cykel. Båda hundarna satte fart och ville dra iväg med Matte, men uppvärmning är viktigt, varför Matte höll emot och fick ner tempot till ett behagligt joggingtempo. Vartefter fick hundarna springa fortare och Modji visade härlig draglust. Matte behövde inte trampa mycket, med två dragvilliga hundar fastsatta i cykeln. Násti har ett härligt långt steg och mycket bra driv när hon springer. Ett bra påskjut bakifrån. Detta har fler än en utställningsdomare påpekat under årens lopp. Rörelserna är oerhört viktiga för alla arbetande hundar. Hundarna bär spårsele i läder med filtklädd bröstrem och är fastsatta med en "dubbelstropp" i springern. En av hundarna är alltid kopplad med halsband och ett kort koppel i vilket Matte håller, som säkerhetsåtgärd. Detta efter att en liten ettrig Jack Russel for ut från en tomt och anföll de Lapska. Som naturligtvis ville försvara sig och då gick det lilla säkerhetsblecket i plast sönder. Vilket så klart var meningen för att förhindra en cykelvurpa. Men sedan hade Matte ingen koll på sina hundar som satt ihopkopplade och var fly förbannade på den ettriga terriern. Matte var tacksam att det inte var Argschäfern som kommit farande. Allt gick väl och därefter försågs tomten med en grind. Som terriern snart lärde sig krypa under..... Men de Lapska lämnade hon fortsättningsvis ifred och nu har hon flyttat från området med sin åldriga matte.
Mycket tid tillbringades på tomten även denna dag. Matte håller sig sysselsatt utan problem. Likaså Modji. Matte plockade en vinters samlade hundskit, med små hälsningar från hundgänget som gästade lillstugan några dagar i december. Små strimlor av rosa skymtade här och där, även något blått och en bit genomskinlig, kraftigt ihoptvinnad plast, eller en snörstump. Unga hundar stoppar i sig en hel del. Modji går omkring och skrotar och Matte har inte så noga koll på vad hon gör egentligen. Luktar, smakar, lyssnar, vittrar förmodligen. Tar in information alltså. Alltid alert! Hennes favoritplats har blivit yttertrappen. Där sitter hon med framtassarna på steget nedanför rumpan och har full koll över omgivningen. Mormor Gázzi ligger på sin plats strax nedanför, under granen. Vartefter Gázzis hörsel försämras, tar Modji över allt mer av vaktansvaret. Dessa två har sina bestämda utkiksplatser. Násti är mer mobil när det gäller bevakningen.
För att inte Gázzi skulle bli förfördelad när hennes dotter och dotterdotter togs ut på cykeltur, fick hon en promenad med Matte i skogen. Bara Gázzi och Matte! När man har flera hundar gäller det att göra som man gör med sina barn. Låter dem få känna att de, var och en, är sedda och centrum för all uppmärksamhet och omsorg. Nu fick Gázzi all uppmärksamhet och hon fick nosa hur myckt hon ville. Ingen Modji kom dragandes med tremeterstammar som trasslade in sig i allas koppel. Ingen Násti och ingen Modji försökte tränga sig före, för att få de bästa sniffarna där räven eller någon annan revirpinkat.
Matte hade planerat att träna lite rally med Modji, men när Husse dök upp med färdig middag från serveringen på jobbet, glömdes träningsplanerna bort. Första middagen utomhus för året!
Signe (Gátchis Juoksanáste Lahji) är på hundutställning i dag. Matte fick just ett sms:
"Signe cert och BIR"
Fina lilltjejen som just fyllt ett år!!! Grattis Anette!