Ett samtal kom från Ishavskusten där Modjisonen tillika Ailis kullbror Runne bor. Runne har börjat på kurs! Han utmärkte sig redan första dagen till sin husses och mattes stora glädje och de ville glädja även Uppfödar-Matte och Husse, vilket de tackar för! Runne skall lära sig att leta rätt på och markera renkadaver. Många renar dödas av rovdjur och för att kunna få ersättning för dessa rovdjursdödade renar måste de redovisas. Det rör sig om mycket stora områden att söka igenom och här kan en hund göra mycket stor nytta! Runne kommer förhoppningsvis att bespara sin husse och matte mycket arbete och även pengar framöver. Instruktören på kursen var mycket nöjd med Runne och ansåg honom väl lämpad för uppgiften. Dessutom blev han nyfiken på rasen!
Sådana glada nyheter välkomnas varmt! Det är oerhört intressant att få följa Runnes liv hos sin renskötande familj, som har mycket lång erfarenhet av rasen i renskötseln.
Familjens egna två Lapska (jo det känns konstigt och sorgligt att inte skriva tre längre....) fick gå på någon sorts mässa på IP i Vallentuna på söndagen. Många företag skulle presentera sina varor enligt förhandsinformationen. Jovisst var det många olika streetfoodvagnar och olika typer av hoppborgar, men det var liksom inte vad som annonserats. Badtunnor kunde inhandlas, liksom några få trädgårdsprydnader, några hälsokostvaror, färska oliver och robotgräsklippare. Det stoooooora dragplåstret som orsakade en överfull parkering var barnens favorit Jean Banan! Utan honom hade IP nog varit rätt öde. De två Lapska var mest intresserade av all tappad mat på den behagligt mjuka konstgräsplanen. Aili gav sig dock tid att låta sig klappas av förtjusta barn och kanske ännu mer förtjusta föräldrar! Den lilla bruna hunden med sina bakåtfällda öron och mjukisdjurliknande milda uppsyn imponerade på dem, när deras telningar klappade ikapp. Aili älskar den formen av uppmärksamhet! Ett släktdrag! Hennes kullsyster Saivi spelade rollen av barnens favorit alldeles utmärkt i fjällen nyligen, när en turistande belgisk familj fick klappa den söta hunden och brorsan Runne är även han en mjuk och go klappochkelhund med barnen, när han inte jobbar med renarna eller går renkadaversökkurs. Mamma Modji var figgarnas favorit när hon gick räddningskursen, för sitt milda och vänliga uttryck och uppträdande.
En cykeltur hann Matte med mellan skurarna med hundarna vid hemkomsten.
På måndagen tog först Husse en skogspromenad med hundarna och därefter tog Matte en rask promenad i området med dem. Rena marscherandet blev det, då Matte behövde gå av sin sin ilska, efter att vid ett återbesök på förmiddagen ha upptäckt att hon aldrig fått all information som stod i journalen efter ögonoperationen dagen före Midsommarafton. Vilket hade varit mycket värdefullt att få, för full förståelse för den först goda och sedan plötsligt försämrade synen dagarna efter operationen. Att det uppstått en blödning i ögat efter ett par dagar informerades Matte om först nu.... Varför ögonlocket börjat hänga kan ingen svara på. Trött - ser Matte ut till hälften. Inte kul alls.