Värmeböljan fortsätter. På onsdagen hade snickaren aviserat sin ankomst till "någon gång under dagen". Ytterdörren till lillstugan skulle bytas ut. En gammal och skev innerdörr har gjort tjänst i väldigt många år och det har inte varit en bra lösning vintertid, särskilt inte med sistlidna vinters höga elpriser. Underhållsvärme på 10 grader räcker, men även det blir kostsamt med oisolerad dörr.
Hundarna hälsade honom välkommen och Modji placerade sig så nära hon kunde utan att vara i vägen. Där låg hon i skuggan och kikade på snickaren hela tiden. Det var vad som bjöds en eftermiddag när knappast någon passerade förbi huset till fots.
Husse och Matte var lite alertare efter middagen och promenerade hela Älgebyrundan med hundarna. Trots en temperatur en bit över 20 grader. Vid lekudden är klipporna mycket vasst knottriga och inbjuder inte till bad för ömfotingar. Hundarna kunde därmed vara i vattnet så mycket de ville. Ingen simmade, men alla badade. Länge! Borta vid badklipporna snett över viken härskade en lös Golden och hade buskul.
På torsdagen åkte hela familjen till Mormor. De Lapska fick ligga kvar i den vidöppna bilen i skuggan. Mormor bjöds på sill och nyupptagen potatis. Värmen tar mycket hårt på alla äldre och vid 94½ år fanns en enda önskan och det var svalare väder. Vid 27 grader är det en stor påfrestning på en gammal kropp. Rubriken i en kvällstidning om ett "glädjebesked" om fortsatt värmebölja kändes inte genomtänkt. I dessa trakter har inget regn fallit på en dryg månad och överallt lyser gräset brunt och sönderbränt. Faran för skogsbränder är extremt hög och totalt eldningsförbud råder. Hundarna går på lågvarv och söker svalka överallt.
Efter Mormorbesöket sökte sig Husse och Matte in till Stockholm, för det årliga besöket på Solstugan vid Tranebergsbrons fäste på Kungsholmen. Dagens lunsch serverades med ett urval rätter och valet föll på en "solburgare" för saftiga 149 :-. En klar besvikelse med en i och för sig mycket tjock burgare, men med en skiva smält och helt bränd Cheddarost över. Ett svart skinn! På båda burgarna lika. Snålt med tillbehör.
Hundarna låg fint vid bordet på verandan och tilldrog sig uppmärksamhet från en Australisk pappa med liten dotter. Han blev väldigt förtjust i rasen och han och hans lilla dotter umgicks en lång stund med Modji som fick honom att smälta totalt. Modji gjorde sig så liten hon kunde inför barnet, som fick klappa hur mycket som helst. Lapska i Australien? Varför inte. Gázzi och Násti lät minstingen stå för good will och låg kvar i skuggan under soffan.
Den tilltänkta promenaden blev mycket kort då vinden tog slut och det blev kvävande hett och tungt att andas för både folk och fä. Rätt som det var reagerade hundarna och Matte förstod inte varför. Vid passagen av en parkerad bil visade det sig att en Samojed hoppat ur bilen och ägaren satt på en balkong på andra sidan av en trafikerad väg. Bilen stod precis i ett hörn och svängande bilister kunde omöjligt se hunden. För att kunna lämna sina hundar i bilen i värmen för att besöka någon, hade ägaren löst problemet på ett diskutabelt sätt. Bilen stod i full sol. Bakluckan stod öppen. Inga fönster var öppna. Alltså inget genomdrag. Två Samojeder hade lämnats lösa i bilen. En låg kvar och flämtade kraftigt. En flydde ur bilen och placerade sig på vägen bakom bilen i skuggan.
Smart hund. Osmart ägare.