ONSDAGSTRÄNING, i stället för tisdagsträning. Lite "carsurfing" på Hakungekrossen. En våt handduk placerades på motorhuven på Husses bil. Ovanpå denna en hundfäll och överst hund med förare. En figurant var placerad på en plats okänd för föraren och långt bort i området. Bilen framfördes i 10km/t. När hunden tydligt visade att den fått vittring, stoppades bilen och föraren släppte lös hunden.
För de två första hundarna, Modji och O., var vindförhållandena mycket goda! Husse, som körde bilen åt båda hundförarna, kunde rapportera att båda hundarna fick vittringen exakt lika! Först tog de vittringen på mycket långt håll, men tappade den bakom en stor grushög. Ingen av hundarna släpptes i det läget, eftersom förarna ansåg hundarnas signaler för svaga. När hundarna sedan åter fick vittringen, var det på precis samma plats för dem båda! Modji ville kasta sig av bilen innan den hunnit stanna, precis som sist hon tränade så här. Matte höll i hårt och när Modji sedan släpptes, gick det spikrakt mot figuranten i väldigt hög fart!
När det var Gázzis och Nástis tur att, var för sig göra ett "bilsök", var vindförhållandena helt annorlunda. Vinden hade vänt. De fick vittringen när figgen passerats på långt håll, närmare en av branterna i bergtäkten. Gázzi skallmarkerade även nu sittande på bilen. Den här typen av träning är det närmaste vi kan komma sök från båt i skärgården. Säkerhetsmedvetandet är mycket stort! Ingen hund bär halsband som går att krångla sig ur! Förarna sitter med hunden mellan sina ben och längst upp på motorhuven. En hand innanför plåtkanten mot vindrutan och en hand i hundens halsband. Nerdragna fönsterrutor för att kunna komunicera med bilföraren.
Lite vanlig sökträning bland en massa bråte hanns också med denna ljumma sommarkväll. Gázzi och Násti fick varsitt frisök med legor okända för förarna. Båda skötte sig mycket bra! Gázzi fick två figuranter mycket nära varandra och när Matte plockade fram H. ur ett stående cementrör med en lastpall över, höll Husse på att råka illa ut! Gázzi hade markerat H. i röret genom att ringa in det och skälla. Matte drog undan den tunga pallen och skulle tippa ner den, då det plötsligt rörde sig intill Mattes fötter! Husses träningsoveralljacka fick liv! Snabb som en flyende orm ålade han undan för hotet från ovan! Matte lyckades vrida undan pallen i sista sekunden. När Gázzi ringade legan, markerade hon egentligen två figgar. En i röret och en intill röret, halvt dold under ruttna brädor. Men Husses undflyende rörelse störde inte Gázzi. När H. var framplockad vände sig Gázzi om och markerade Husse under brädorna. Bra jobbat!
Modji fick en vanlig "nybörjarvindstig", vilken hon klarade galant! Hennes figurantintresse är härligt!
TORSDAG - ULLTUNA
Modji, Modji.... Vojne, vojne!
I dag hade Modji fått tid hos tandläkaren. En hörntand i överkäken ser inte alls rolig ut. Brunt och konstigt på ut och insida. Eftersom hon troligtvis skulle sövas ner och tanden åtgärdas (enligt information vid tidsbeställningen) fick Modji svälta efter 18.00 i går. Husse och Matte lämnade de vuxna hundarna hemma och for iväg norröver med Modji.
Tandläkarveterinären tittade snabbt på den fula tanden och ville veta hur mjölktanden sett ut. Först mindes inte Matte, men minnet kom tillbaka och visst var en hörntand i överkäken avslagen. Modji har, som skrivits tidigare, varit mycket förtjust i att bita på metallföremål. Metalldetektormodji. Inklusive metallbeslagen på hallbyrån. Lite svårt att plocka undan. Dessutom är Modji en veritabel kamphund. Hon har dragkamp med vad som helst. Med vem som helst. Eller helt själv, när något dragbart sitter fast någonstans.
Den avbrutna mjölkhörntanden har blivit infekterad. Infektionen har spritt sig upp till den bakomliggande permanenta tanden. Där har bildandet av emalj blivit påverkad så att fläckar uppstått utan tandemalj! Där ligger tandbenet blottat. Detta borde ha gett Modji obehag i form av ilningar. Men inte tycks Modji ha några problem i munnen. Hon har ätit isbitar och glass utan tvekan. En sådan här skada åtgärdas inte. Vartefter förtjockas tandbenet, för att kompencera avsaknaden av emalj. Till tvåårsåldern kommer tanden att vara skörare och risk finns att den bryts. Bryts den nu, måste den plockas bort. Klarar den sig till Modji är två år och bryts då, kan den rotfyllas. Matte skall borsta tanden och gnida in lite fluortandkräm på skadorna. Men att borsta hundtänder med fluortandkräm får man inte göra! Modjis nya fina hörntand ser inte vacker ut. Värre lär det bli....
Men, som veterinärtandläkaren yttrade: "Om hon har föredragit metallföremål att tugga på, så lär det inte vara så mycket som hon lyckats tugga sönder!"
Där hade hon helt klart en poäng!
Men sin egen hörntand förstörde hon ju!
L Tillbaka